Tjoho idag kom den hem! Efter en hel veckas väntan ligger där på hallgolvet en bok proppfull med värdefull kunskap i jakten på svaret…

Ian Hacking har bemödas sig med att skriva boken “Social konstruktion av vad?” och jag tänker bemöda mig med att läsa den.

Big beat! Ehh “Hattparad”!

Är en fördom något negativt eller positivt?
Är en fördomsfri människa bättre än en fördomsfull?

När jag läste Kognitionsveteskap för några år sen slogs jag av hur ordet “prejudice” (sv: fördom) användes. Det användes på ett neutralt tilltalande sätt helt utan negativ laddning och betydelsen som ordet i det sammanhanget innebar var för mig väldigt aptitligt. Jag brukar (precis som Moe i Simpsons) lite skämtsamt säga att “jag stödjer alla fördomar”.

Lite brain-basic, hjärnan jobbar mycket med mönstermatchningar av många olika slag. Nu när du läser ordet “Pär” kommer du säkert i hjärnan att associera det med någon person. Namnet triggar funktioner som letar efter matchningar av ett mönster i detta fall ett ord. Vad man identifierar med är ju såklart högst individuellt men ganska säkert kommer du utan att reflektera assosiera namnet med något.

Jo oftare ett mönster upprepas ju snabbare “ploppar” det upp i huvudet när något matchar det mönstret.

Har du lärt dig att jonglera någon gång? Duns duns duns så ligger alla de tre bollarna på golvet och du tänker “oj jag han inte ens tänka en endaste tanke så hade de redan trillat ner”. Efter ett tag upplever du att bollarna rör sig saktare i luften, du “hinner” se hur de rör sig, vart de är på väg och kan korrigera och justera för att hålla dem i luften. Hjärnan har lärt sig ett rörelsemönster och du har helt enkelt “lärt” dig att jonglera. Under den tiden det tar för bollarna att gå från ena handen till den andra hinner din hjärna “se” banan och korrigera. Efter ett tag kan du bara “göra det”, du behöver inte tänka.

Hjärnan har lärt sig vilka mönster som hör till jonglering och kan väldigt snabbt använda den för att hålla bollarna i luften, du har utvecklat det “ramverk” som hjärnan består av.

Hur ska du ta dej till jobbet i morgon?
Du vet redan svaret, du tänkte inte ens efter det kom direkt, du tar bilen! (eller vad det nu var du tänkte på). Men säg att du ska ut och dricka några öl i morgon och därför ska ta cykeln.
Hur skulle du då tänka?
Det första var ditt primära fortskaffningsmedel, det faktum att du redan bestämt att ta cykel istället triggas och det sker en utvärdering efter ett redan fattat beslut (att du ska cykla istället för bila).

I detta fall serverar ditt ramverk “att du normalt kör bil” men “att du i morgon kommer ta cykeln istället”. Du behöver inte ens tänka och resonera runt det, svaret bara “ploppar” fram i ditt medvetande. Jämför med att du istället får i uppdrag att från den plats du nu befinner dej ta dig “3 mil söderut nästa fredag”, vad händer nu? Du resonerar, tänker och överväger olika alternativ. Varför? Ditt ramverk har inte svaret klart att servera. Men efter att du varje fredag i några veckor rört dig 3 mil söderut (från samma plats) så resonerar du inte längre kring det. Ditt ramverk har utvecklats ytterligare.

Denna funktion är det som jag vill definiera som fördom.

Definition av fördom:
Ett tankemönster som redan finns registrerat i ditt ramverk och som du har svaret på direkt utan någon närmare eftertanke eller resonemang.

Om vi nu tittar på frågeställningen i början:
Är en fördom något negativt eller positivt?
Tja det beror väl på vad tanken blir om tanken är positiv eller negativ. Men det finns ingen koppling att en “fördom” skulle vara negativ eller positiv. De är tankar helt enkelt.

Är en fördomsfri människa bättre än en fördomsfull?
Ja nu efter denna definition kan nästan en fördomsfull människa uppfattas som mer “kvicktänkt” och en fördomsfri som en som saknar eller har ett dåligt ramverk eller kanske en som ofta omvärderar och ifrågasätter sitt egna ramverk.

Den ifrågasättande frågar sig såklart, vad är det som säger att det är rätt eller fel med en viss “fördom”? Ingenting. En fördom har inte med rätt eller fel att göra, den ersätter ett resonemang med ett färdigt svar eller tanke, snabbt – pang boom!.

Och här någonstans finns det något intressant. Kan man då förändra sitt ramverk, eller “sina fördomar” och hur gör man? Dina fördomar eller ditt ramverk är uppbyggt av en blandning av erfarenhet och kunskap, sann eller falsk, det är upp till dig själv att avgöra. Men självklart borde det ligga i varje individs intresse att hålla sitt ramverk “uptodate” och dagligen omvärdera ramverket. Det är väldigt fascinerande att ifrågasätta eller få sitt eget ramverk ifrågasatt och jag tror att det är det effektivaste sättet att utveckla det, det är först när du tänker igenom den bakomliggande samlingen mönster och gör en inventering som du kan utveckla eller ändra ditt ramverk. Nya mönster bör leda till utveckling av ditt ramverk och jag tycker det är en skön känsla att bli ifrågasatt och för mig själv få redogöra för vilka mönster som ligger bakom en viss fördom.

För mig är det såhär, att i takt med att nya mönster lagras i hjärnan utvecklas och förändras ramverket (och fördomarna) utan att jag aktivt behöver ifrågasätta mig själv, vilket det å andra sidan inte alls är något fel att göra.

Mind hack:
Runt detta ramverk och fördomar finns såklart massa sköna “mind hack” som du kan göra. Testa dig fram lite, intala dig själv något om en person eller sak i din omgivning efter ett tag har det blivit din “uppfattning” din fördom är klar och ditt ramverk är omprogrammerat.
Ju fortare du har omprogrammeringen klar ju snabbare är du i din utveckling av ditt egna ramverk. Lämpligen väljer du något snällt att tänka om någon, kanske dej själv att du är den finaste på jorden! :