För 100 år sen pluggade jag IT-Säkerhet på KTH i Haninge och vi fick se ett klipp från en dokumentär med en hacker som kallade sig BlueFish.
Han ingick i ett större nätverk som huserade i Kina. För er som inte vet så säger ryktet att all Kinas internettrafik för (gemeneman som har internet) är väldigt kontrollerad in och ut ur landet.
Dokumentären handlade om en “uppgörelse” mellan en hacker-grupp från Kina och en från USA. En ganska skön bild och tanke växte fram i mitt huvud.
Tänk om vi får olika makt-grupperingar på nätet som “blir något att räkna med”. Många av de (läs alla) västerländska samhällen är väldigt sårbara i dess uppbyggnad. Anta att elen skulle stängas av för ett land, ingen skulle kunna laga mat (mer än Jonte, jag och andra som gillar att taxi-campa) du kan glömma några 24 grader och Lets Dance Final, det är hugga ved eller frysa ihjäl som gäller om det inträffar på vintern i Sverige. Sverige känns ändå som ett land med ganska väluppbyggd infrastruktur, ja eller ger väl sken av det…
Så anta att en organiserad grupp inte riktigt tycker om ett land och hackar deras vatten och elförsörjning och låter folk dö tills de får som de vill, ett billigt sätt att bedriva ett krig.
Det kanske inte är makt och förödelse man vill åt, man kanske vill ha fred eller rättvisa under frivilligt deltagande.
Människor insåg att de överlevde bättre i grupp och levde därför i grupp. Större grupper bildade städer och man satte sin label på olika landområden och sakta men säkert växte den geografiska uppdelningen av världen fram, tight kopplad med valuta, språk och lagar. Självklart styrt av den tid som det tar för oss att förflytta oss och den yta vi kan sprida information över och kontrollera genom att se till att folk lever efter landets lagar, naturliga begräningar i storleken med andra ord.
Men hur skulle det set ut om man tar bort parametrarna geografisk uppdelning och begränsad informationsspridning och ser lite grann på hur internet faktiskt ser ut. Informationsspridning går snabbare än man hinner läsa och det är inga problem att med sin internet-identitet vara var som helst på hmm “jorden”, begreppet “jorden” hör ju egentligen inte ens samman med internet.
Skulle det kunna bli en makt att räkna med?
Anta då att det finns en eller flera organisationer på internet som driver olika frågor (eller krig) med olika syften som du har möjlighet att delta i helt frivilligt, här får vi anta att ett deltagande innebär arbetade mantimmar i tex informationsspridning eller tillverkning av mjukvara eller information. För att ge min tanke en skön touch så anta att en “internet-organisatons” påverkan eller effekt eller kanske styrka står i proportion till mängden tid (och såklart kunskap) som organisationen kan disponera – inte helt orimmligt. Du kan röra dej fritt över internet på milisekundrar och få information lika snabbt, men du kan trots det bara knappra på ett tangetbord åt gången, en begränsning vi måste ta hänsyn till i resonemanget och som ger ett nytt värde, nämnligen tid. Sist jag kollade gick klockan lika fort för en fattig person i sydamerika som för en rik amerikan.
Tänk om organiserade internetanvändare kan vara med och påverka världspolitiken. Helt plötsligt är inte din utbildning, ditt välstånd eller din lön viktig i sammanhanget. Det skulle mer handla om engagemang. Visst får detta inlägg ett lite romanstiskt skimmer av rättvisa och någon take that motherfucker “|’ känsla?
Det skulle inte heller handla om en röst var fjärde år som vår förlegade valmodell erbjuder. Decisions On Demand, glöm inte var du läste det först. :)
En lite kittlande tanke, eller hur?
En tjejkompis till mig om PirateBay dommen:
“Lagen är fel, de flesta vill fildela då ska man få för det så lagen borde ändras istället”. Hon är jurist och jag tycker resonemanget är väldigt enkelt om bra – och korrekt!
Nu i Eu-vals tider så samlas väldigt många runt en för dem och mig och dig viktig fråga exakt vilken vet jag inte det är det nog ingen som vet vad den viktiga frågan är men det beslutas en massa lagar runt vårt bruk av internet. Av politiker… inte av oss som använder det.
Visst de har nått sina platser på demokratisk väg men det som sker nu är väldigt talande för hur on-keys-världen skiljer sig från off-keys-världen. I on-keys-världen går saker fort, det tar inte fyra år att ha rätt person på rätt plats. Det som var hett idag är kallt i morgon. Ut med de gamla burkarna ni med nya, snabbare, snabbare, snabbare, fler gigabytes…
Politikerna har i upphovsrätten fått smaka lite av den bubblande internetgrytan och en sak kan vi nog alla enas kring. De har ingen som helst koll på läget. Ena sekunden springer de i en rikning, i nästa leder regimtrogna aftonbladet dem i en ny riktning – som en skock får och utanför, där utanför snurrar miljoner och åter miljoner hårddiskar…
“De” som normalt har en ganska begränad verklighetsuppfattning är i detta fallet helt lost och uträknade. De vars kunskaper om internet sträcker sig till att kunna starta word och skriva ut ett papper ska inte besluta hur “vi” ska eller får använda internet – DET SKA VI GÖRA!
Inez hade rätt – internet är bara en modefluga, fast så menade hon inte, hon menade att så som vi använder internet idag är en fluga – helt rätt. Idag använder vi inte internet på samma sätt, det är betydligt djupare rotat i vår benmärg än det var då.
Frågan jag frågar mig är om Piratpartiets framgångar är början av en ny tid i politiken? Frågan är om det är nu som internetmakt blir ett nytt buzzword? Frågan är om man ska lägga sin röst på det? Jag har alltid haft svårt att sitta still brevid och bara titta och är det i år en ny tegelsten i historien ska läggas är jag rätt sugen på att vara med. Dessutom har de andra partierna inte intresserat sig för min röst ändå. Men de har veckan ut på sig – hör jag inget bra så lägger jag min röst på PP.
> knock knock…
Foto: Freddisan, Cykel: Cannondale Bad Boy Lefty, Nere för räkning: Jag 
