En vanlig lördag-morgon på B34, 08:20

“Godmorgon! Ska du cykla? Jag är lite halvkrasslig…”
“Sluta mjäka. Jag åt 10 chokladbollar igår och måste bli av med dem, 10.00?”
“Ses 10.00″

Christer och jag rullade genom sicklaskiftet och sen rekade vi lite prylar till ett “projekt”, blev lite frusna och rullade gröna, gula – mötte upp ett gäng andra cykelkompisar:

Full kontoll

…och körde gula ner till ekologiska fiket där jag som synes avnjöt en talrik risgrynsgröt:

Nu har jag testcyklat skägget några gånger och får ge det godkänt. Det värmer rätt bra. Dessutom går det att “burra-upp” till omgivningens stora förtjusning. Nackdelen är väl att det fastnar rätt mycket is och snor i det men jag tror det får åka med en vecka till men sen ryker det.

Rätt bra träning, jag piggnade till av kylan, ganska kort pass, Hellas var rätt bra, vissa bitar rätt upptrampade och andra lite luriga. Gula hade 5cm puder så idealspåret lös med sin frånvaro – det OTB’ades friskt!

Andreas/Bluecolorado har fotat.

Fredagstur söderut!

Efter att ha legat en timme under kotknäckarens knådande var nacken i nyskick och jag tänkte mig på en liten fredagstur.

Dubbdäcken på och benen var pigga i början och trötta i slutet – precis som det ska vara! Blev en tur runt Bornsjön. Fint, bra plogat, bra bra bra. 6 mil och ungefär 2h 45min.

Lite premiär för skägget som samlade ihop massor av is men var som väntat ganska varmt! Tjejen på fiket frågade om jag bestigit ett berg när jag sladdade in på en kaffe!

Svängde inom cykelknarks-langaren och David hade precis fått hem mina supersnygga knickers. Kommer sitta som en smäck… …till våren!

Zzzz… ZZzzz… ZZZzzz…

Senaste dagarna har jag varit lite på spänn eftersom jag kanske skulle ges chansen att få lägga mina fingrar på en riktig pärla! Den 26:e skulle den ut på marknaden och jag tänkte sätta klockan på väckning i ottan och stå först i kön. Något jag glömde, istället låg jag och snusade som bäst när butiken öppnade!

Så vid åtta när jag satte mig vid datorn slog det mig – fan! Fan fan fan, klicka som en hackspett på köp och se där ja! Den var fortfarande ledig – hurra hurra hurra hurra!! :)

Lägger den i projekthögen och sticker ut och tar en cykeltur – brrr!

I tusen år och tusen till…

För snart 5 år sen spelade Thåström på Annexet och jag var där och vill minnas att jag blev bjuden för jag hade vunnit ett vad.

Då spelades en skön version av kanske världens bästa låt om “den onde” och allmänt tärningsspel.

2011 Pepp!

Den skärpte hajar säkert att texten är en hyllning till Knivderbys “Den siste vilde sonen”.

Nä nu jädrar måste det laddas inför nästa cykelår! Cykelår 2011 har säkert många miljoner tramptag i sitt sköte. PBP2011 står runt knuten – har fortfarande inte bestämt mig om jag ska köra eller inte – så jag bestämde mig i alla fall för att bygga ett par nya hjul, “utifall att”. När jag håller på och kräkas och hänger över styret tyckte jag det var passande med lite uppiggande text på navet!

Med hela garderoben full av hjul saknar jag ändå ett par bra långfärdshjul. Jag har ju kört mycket på tub och nackdelen är att det tar plats att alltid ha två tuber med och sen skulle det vara så att man står där med en till punka är man ganska chanslös, det brukar bara vara jag som kör på tub. Så nu blir det ett par skottsäkra kanttrådare. Baknavet är ett custom med 6-bults bolt-on på ena sidan (samma som jag kör på Superfixed-navet) och track-gänga på andra sidan, 120 / 135mm spacing – hej vad smidigt och halleluja vad driftsäkert det kommer bli!

Dessutom kommer den som ligger på rulle få lite extra pepp! :)

Tillökning i Cannondale-familjen

Cykelparken har ju växt från att vara en renrasig Cannondale-park till lite av ett Zoo, med en Scott, en DBS och en SCO. För att få lite ordning på torpet slog jag till på denna gamla alu-ram från landet i väst.

En knapp femhunka inkl en påse med blandade delar får nog ses som ett fynd. Kan blir en bra vinterpendlare, men den verkar dock lite liten så vem vet, kanske sätter en cykelkorg på den och ger den till Ettan.

3p kurs i “Cykla snyggare”

För ett tag sen blev jag inbjuden till en 3-poängskurs i att “cykla snyggare” – trevligt. Dock var inte vädret lika trevligt med regn och rusk och kyla. Nu är väl cykelsällskapet inte direkt kända för att ändra planerna bara för att vädret är kass så det var bara att bita ihop.

Mina Minon-däck rullar så segt på asfalt att det är löjligt, fick stanna och trycka in mer luft för att ens ta mig framåt.

Beofred, Ville och Cruxet var instruktörer och försökte få oss att lära oss bunny-hoppandets ädla kost. Som små kaniner skuttade vi glatt över några stora stockar (läs små pinnar). Vissa hoppade högre än andra och Tobias impade stort från att inte “kunna alls” till “bäst i klassen”. Väldigt roligt och väldigt lärorikt och väldigt ont för jag lyckades med en “flip-over”. Om du tänker dej att du cyklar på bakhjulet och bara lutar dej bakåt tills svanskotan blir kontaktpunkten mellan hela mitt body-mass-index och underlaget. Fast svanskotan klarade sig bra, däremot sträckte jag mig i nacken. Så det blev till att göra en snögubbe och vila lite.

Teknik-kursen var asbra och jag hoppas att det blir fler tillfällen. MTB-cyklande för mig är ju mest lattjolajban i skogen och inte så seriöst tränande så det kanske är dags att ta tag i det och utvecklas lite. Då måste jag nog börja med att köpa en ny cykel!

Tyckte nacken blev lite bättre sen så jag skuttade lite till men sen i värmen när vi drog och fikade stod det ganska klart att allting inte stod rätt till.

Tog det lilla lugna på kvällen och käkade lusse-bullar och glodde på Simpsons. Men i morse var nacken inte alls bra. Faktiskt helt kass och gjorde riktigt ont när jag tittade vänster eller uppåt och Ettan tjatade om att jag skulle till sjukan, blä sjukan! Ettan har aldrig varit på akuten, jag trodde inte det var möjligt, jag har nog varit där en gång om året hela mitt liv. Så jag har vett att packa ner en radio med lurar, ett Rocky-album och stoppa magen ordentligt. Tänkte dessutom vara så snäll och bespara Ettan en dags väntande så hon fick inte följa med. Oj 350 spänn har det gått upp till… + 200 för röntgen + 200 för taxi. Dessutom skröt deras “status-skylt” om att medelväntetiden för de 3 senaste patienterna varit 0:36 timmar.

Fast problemet med deras “status-skylt” är ju att de som är skadade eller varit i fylle-slaggis får gå före så egentligen säger deras skylt att medelväntetiden är i bästa fall 0:36 min, om du är döende. Ja är man riktigt döende så går det snabbare än så! Inte mig emot, jag tycker självklart man ska ha en prioriterad vårdkö och att det är väl bara att gratta sig själv till några timmar i lugn och ro, tid att mumla citat från nya testamentet, allmän andlig återkoppling eller bara gå runt och spontan-välsigna lite gamlingar. Att rita ett kors i pannan på dem och säga ha det så bra nu får man INTE göra. Det var personalen väldigt tydlig med!

Hur som, lagom till att alla gamlingarna var välsignade, Rockyn var utläst och magen började kurra så hade den tyskbrytnade doktorn vi kan kalla honom Fritz fått röntgenplåtarna:

Som synes är halsryggen toppfräsch! Doktorn hade en lång utläggning om hur viktigt det är att jag, som har ett så statiskt jobb, rör på mig och att man genom att motionera förebygger väldigt mycket av de rygg- och nackproblem som många förtidssjukskrivna dras med. Dessutom fick jag en lapp med övningar att göra för att hålla nacken i trim. T.ex.  att titta upp och vrida på huvudet. Ja det borde väl inte bli så jädra svårt. Eftersom jag tar min mage på största allvar skippade jag dessutom att tjata till mig smärtisar av lite grövre kaliber.

HOWTO/DIY – Renovera en Avid huvudbromscylinder

Efter några års slit har mina Avid Juicy 5 blivit lite ledsna och bakbromsen går tillbaka väldigt trögt. Asså efter att man bromsat är spaken “slapp” i flera sekunder innan kolven i huvudbromscylindern tryckts tillbaka – klart irri – de behöver lite kärlek.

Så för ett tag sen tog ja isär dem och kollade vara som behövde köpas. En o-ring – thats it! Patrik på Cykelspecialisten sa “Ja det är inte omöjligt” och sprang ner på lagret och letade och letade och letade. Måste säga att deras servicenivå är toppklass. De gör verkligen allt för att du som kund ska bli en nöjd cykelägare oavsett om det är en cykel för 40 tuss eller en o-ring för några kronor. På det välsorterade lagret hittade Patrik ett helt renoverings-kit till en annan broms men med samma o-ring. Pengar bytte ägare och jag styrde kosan mot verkstan.


Du behöver:
– Ett Avid luftningskit (sprutor + bromsvätska)
– En kopp för bromsvätska
– Insexor
– Låsringsverktyg
– En tub med gött
– Torx till luftningsskrivar
– Bromspads-isär-pressnings-mojäng
– 8mm nyckel

Ta bort bromsslangen, blir du nervös av detta så lämna in cykeln istället eller köp en ny broms (och sälj den gamla till mig för 100 spänn :) ).


Ta bort bromsen huvudbromscylindern från styret

Continue reading

Lucida drömmar #8 – Sömnparalyser och annat gött

Sömnparalyser och annat gött!

Det var 1998 jag bodde i Jordbro, nyanländ till Stockholm och jag vaknade mitt i natten helt förlamad i sängen och kunde inte röra mig, inte en millimeter. Jag låg på sidan i fosterställning och någon stod böjd över mig och jag såg en silhuett röra sig i ögonvrån. Det låg massa höstlöv utspridda på golvet och skräcken i mig var våldsam.

På morgonen vaknade jag och undrade vad i hela friden jag varit med om.

Det var den första sömnparalysen jag minns. Sen flyttade jag till Enskede och bodde granne med Nynäsvägen och sömnparalyserna dök upp med jämna mellanrum. Utan att jag hade någon som helst aning om vad det var. Så en dag beslutade jag mig att ta tag i det och började lite trevande att googla.

En ny värld öppnades. Det som hände titt som tätt var helt enkelt sömnparalyser. Som jag skrivit tidigare så är kroppens förmåga att röra sig bortkopplad när man sover och ska normalt kopplas på innan medvetandet går igång. Ibland glappar detta lite och man får vad man kallar en sömnparalys.

Vaken och helt orörlig. Detta kan man tycka är läskigt som fan men om sanningen ska fram så finns det de som påstår att uttrycket “stel av skräck” kommer från just sömnparalyser för av någon konstig anledning brukar ens innersta rädslor visa sig för dej i form av hallucinationer.

En gång när jag var liten hörde en historia om några som skulle sova över tillsammans i ett rum, det var någon scout-övning och en av kvinnorna vaknar mitt i natten panikslagen och säger att det är någon i rummet, någon annan “men känner ni inte att det är någon i rummet”. Jag tyckte det var oerhört obehagligt om någon skulle se mig i mörkret, någon som kunde se mig men jag kunde inte se tillbaka. Min innersta skräck – som är ett återkommande tema när jag får sömnparalyser.

Då när jag bodde på “nynan” så fick jag sömnparalyser ofta, gissningsvis för att jag ofta vaknade av buller från Nynäsvägen.

Ju mer jag läste om sömnparalyser ju mer fascinerades jag av de berättelser som jag läste, det var ju inget farligt med sömnparalyser tvärt om är det en genväg in till lucida drömmar. Så istället för att gripas av panik så tar man det cool och avvaktar i över hälften av fallen leder de till en lucid dröm.

Sömnparalyser är fortfarande sjukt skrämmande och läskiga och ibland har man inte så bra närvaro utan det är panik och panik och panik som gäller.

I förrgår, då fick jag en sömnparalys, jag försökte drömma en lucid dröm, slappnade av och började hitta rätt feeling, började att falla bakåt och inväntade “starten”, det gick lite för fort och plopp så ligger jag med ögonen halvslutna och pupillerna skakar och jag ser min ut i min lägenhet och hör hur hissen åker upp (antagligen var det den som väckte mig) men den stannar aldrig, ljudet bara ökar och ökar och ökar och låter enormt mycket (bara en hallucination) där mitt i allt är jag säker på att “de tar mig snart” och det var helt omöjligt att få till någon lucid dröm utan det var bara att försöka vakna så fort som möjligt. “Vakna på tre nu för fan Fredde, 1.. 2.. TRE!!!. Upp och tog ett glas vatten och gick och la mig igen. I flera minuter så satt det swoschande ljudet kvar i öronen och varje gång jag rörde på ögonen så ilade det i nacken.

Sömnparalyser är väl inget att eftersträva och inget jag kan locka fram på egen hand, ja eller jo det är nog lite mer förekommande de perioder jag drömmer lucida drömmar. Det magiska vapnet till lucida drömmar är ju att lära sig somna eller i alla fall slappa av väldigt snabbt. Sömnparalyser kan komma lite när som helst, ibland kan det vara fem på raken, då ger man upp och går upp och vaknar till ordentligt innan man kan sova igen.

Då när jag började lära mig om sömnparalyser fick jag reda på att de som har narkolepsi ofta har sömnparalyser, helt enkelt för att de somnar för fort, precis som jag. Så jag fick åka till sjukan och gå på massa tester på KS. Det är inte helt vanligt med regelbundna sömnparalyser så en hel flock studenter fick sitta och lyssna när jag pratade med neurologen. Sen fick jag sova i deras sömnlabb, rätt coolt även om det är tio år sen. De hittade som tur var inget konstigt mer än att jag somnar fort, jag hade medelinsomningstid på 5-6 minuter under dagen. Dvs om jag är normalvaken och blundar och försöker sova så sover jag inom 5-6 minuter. Oftast rätt praktiskt men lika ofta jävligt opraktiskt, jag blir grymt trött om jag är understimulerad eller gör tråkiga saker – men vem fan blir inte det?

I alla fall, för mig är ofta temat i sömnparalyser just att det är någon annan i närheten som jag kan känna närvaron av utan att se.

Ja ja. Ibland kallar man sömnparalyser för hypnagoga hallucinationer om de sker när man är på väg att somna eller hypnopomba hallucinationer om de händer när man vaknar.

Kanske inte så utvecklande för ens lucida drömmande men har man kolla på lucida drömmar så bör man känna till kusinen sömnparalys.

En kul grej var senaste Kallen där Musse har problem med en elaking som jagar honom i drömmarna.
Långben lär Musse göra en reality check/dröm kontroll genom att be honom titta på händerna:

Musse ser till att hitta medvetenheten i drömmen och styr den! :)

He he enda nackdelen med Långbens reality check är att det brukar vara tvärt om, att om man tittar på sina händer brukar de vanligtvis inte se ut som dina vanliga händer. Men men det är ju alltid trivsamt att varianter av drömmande får uppmärksamhet.

Jag är ganska övertygad om att ifall lucida drömmar skulle uppmärksammas i Aftonspyans Hälsodel och få den uppmärksamhet “drömma som hobby” egentligen förtjänar så skulle det bli super-poppis, säkert lika poppis som Yoga, meditation och liknande. Fast man skulle nog behöva hitta på något som gör det lite mer lättfångat. Undra hur fort man som helt random genomsnittsperson skulle kunna lära sig drömma lucida drömmar? Helt klart på inom en månad om man anstränger sig.

Vägen mot årets man…

Jo jo, klockan är ett och det som ska avklaras är:

– Ett träningspass
– Ett besök på Skatteverket
– Byte av haknyckel

Träningspass
Tja varför inte riva av lite CX?? Tog 9km grusrundan och sladdade in på 20 min blankt på första varvet, 2min och 45 sek långsammare än personbästa. Huh? Måste bero på en smärre felkörning och de betydligt mer trögrullade Speed King i jämförelse med Sport Contact. Ja ja kapade minuten på andra varvet, 19 blankt och tappade en halvminut när jag mötte skogmaskinen. Gött med lite intervaller!


Skjysst bäver! Ser ut som att Bosse Bäver fått lite hjälp med snittet av Kalle Kommun. :) Kronan var snyggt lagd i vattenbrynet – bra jobbat!

Besöket på Skatteverket
Började tveksamt med ett besök på Kronofogden istället, “jaha har skatteverket flyttat?” okej full fräs nu så borde jag hinna innan 16 när de stänger. Blä proppfullt – blev lite besviken, Skatteverket brukar ha bra service och vara väldigt trevliga. Tro fan det med tanke på deras budget!
Men det visade sig att någon hade “tänkt till”. Innan man fick nummerlapp så fick man gå till en disk, säga vad det gäller, är det en snabb grej fixar de det med en gång annars får man nummerlapp och får stå i kö. Jag hade bara ett litet litet litet ärende, om skatteåterbäringen skulle duga till en temporam eller två – Jajjamen sa Tanten – nästa!

Momentum i Solna – avstigning för samtliga passagerare
Jepp, den pördiga haknyckeln var lite för stor så NH-7’an byttes mot en HN 5-6 som sitter som en smäck! Dessutom köpte jag o-ringar till mina bromsar som ska få en omgång på fredag.

Världens största hårboll
I går sa Ettan “Jag skulle bara ta bort lite hår ur golvbrunnen nu rinner det ut as-sakta!”. Lite som när jag meckade motorcyklar, “Hej jag har gjort rent förgasaren och nu går den skitilla”, “Ja då får vi börja med att göra rent förgasaren”, “Nä den har jag redan gjort rent”, “Okej, men vi kollar på det!”. “Hej nu är hojen klar och går skitabra!”. “Härligt, vad gjorde du?”, “Gjorde rent förgasaren!” :D

Okej jag tänkte inte så mycket på det mer tills jag skulle durra idag, det var fan var dåligt det rinner ut. Hmm… Ajdå, sen stod jag till fotknölarna i smutsvatten – svor i fem minuter utan att upprepa mig. Jaja.

När behövs lite Martin Timell-anda. Fram med en påse på näven – ha ha nu ska avloppet få och vilka hårbollar jag grävde fram och visst rann det lite snabbare. In med en maskin tvätt och…
…nähepp här behövs det rejält tag – på med hårdhandskarna. Jag behöver en sånndär sugpropp med pinne. Hemköp – bööp. Konsum 2 – bööp. Prisextra – böööp, Konsum 1 – bööööp – vad är detta? Får inte folk stopp i skruven ibland?

Hmm det gäller ju att få till ett bättre sug än ett luder från Leipzig… Undra om man kan ta en PET-flaska och modda den lite… Kanske med denna slangen, skruva skruva. Gummivantar – check! Ner med näven och lirka lirka likra – in med slangen så långt det går, tryck sen ut luften ur flaskan – bubblar lite och försök sen suga in vatten i flaskan så snabbt som möjligt – slurp sa det. Sen bara forsade vattet ut – HA! Var det någon som filmade detta? Martin Timell hade ju lagt ner om han sett det! Måste säga att jag blev rätt häpen hur bra det funkade. Dags att hämta kameran!

Jo jo – årets man – here I come!

Sen missade jag en Cannondale 1 FG (1 Fucking Gear :) ) med 5$ på ebay. Egentligen bra, det hade gått upp rätt mycket. Bra gjort, bra gjort, bra gjort…