Rätt märkliga saker…

Hur kommer det sig att när radion börjar skrapa och visa tecken på dålig mottagning så blir det alltid jävligt mycket bättre när man går emot radion?? Och framförallt om man tar i antennen, då blir ju mottagningen alldeles förträfflig tills man går bort från radiojävlen.

Hur kommer det sig att när man ska lägga något på ett ”smart ställe” så blir alltid detta ”smarta stället” det perfekta gömstället?? Givetvis testar man lite reversed engineering på sig själv och tänker ”om jag nu skulle gömma min Suntour Superbe låsring, var skulle jag gömma den då?” så slutar det i en oförlåtande fail och saken ligger aldrig där.

Hur kommer det sig att om man har dålig radiomottagning och bara får in en station så är det alltid Lugna favoriter? Och vems favoriter är det egentligen??

Sen är det ju egentligen rätt korkat att allting blir mindre ju längre bort det är. Varför kan inte saker behålla sin storlek även på avstånd?

Det här feta soundsystemet köpte jag i sydafrika för två hundra ovikta. Stereo radio sa säljaren. Mono sa jag och slog till. Ska jacka in en 3.5mm ingång så man kan njuta av mp3 på bryggan. Där handlar det inte om bmi utan om fetaste stereon höll jag på att skriva… Fetaste monon såklart!

Publicerad: mars 30, 2012 - Fredde |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Skriv en kommentar |

RR: Norrsunda 10km tempo

Oj vilken förstklassig inledning på tempo-säsongen!

Värdet var väl inte det bästa med +6 och mulet och banan var blöt.

Tobbe och jag gasade upp till Norrsunda kyrka och det verkar som när man kör randoneur så får man se en massa bensinmackar och kör man tempo är det massa kyrkor som gäller. Där var två glada och bekanta ansikten i form av Anders och brossan Björn med många fler och det är en jädra massa aero!

Jag startade som nummer 10 och efter en liten uppvärmning så bar det av. Banan var antingen svagt uppför eller svagt nerför med 2 stigningar på vardera håll och lite platt på mitten där vi vände.

Jag körde på 50/16 (3.125) 51/16 (3.19) i utväxling vilket kanske inte var helt super, jag borde nog haft en kugge mindre bak så jag kunnat hålla farten bättre i nedförsbackarna, nu fick jag ligga på runt 110 i kadens när det gick fort och det är lite för högt för mig. Stigningarna gick fint med runt 80 i kadens.

Men i alla fall, jag sprätte upp pulsen i 190 och sen höll jag mig mellan 185-190 och det kändes kalasbra. Vände och cyklade tillbaka. Lugna puckar, bra hushållet med orken och lagom trött på slutet.

Efter 15:43 var de dryga 10 kilometrarna avverkade och snittet 38.18, ca 2 minuter efter segraren. Men det räckte till en naggande god 11:e plats av 46 startande. Mycket nöjd och skönt att timmarna på Monkan kommer till användning. Sen gjorde det ju inte saken sämre att jag slog Anders med 18 sekunder ;) (han hade dock lite jack-krångel i starten). Det höjer ju bara spänningen inför nästa vecka då det är 12km i Sjöås som gäller.


Full fart vid målgången. Där gick det undan, den låg i en svag nerför.

Mycket bra träningstävling och jag kan varmt rekommendera SMACK-serien.

Publicerad: mars 28, 2012 - Intervall / Tempo |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

6 Kommentarer |

Blev helt matt efter allt slipande!


yes – jag hittade något asa-fränt filter i kameran!

Hälsade på hos Dr Perra igår och Ettan sa att jag ”absolut inte fick röra något, inte ha sönder något och absolut inte fick smaka på något”. Lite trist för Dr Perre hade fått tag på något sulfat-avkok från en rysk atomreaktor som man skulle känna sig ohyggligt konstig av att dricka, plus att skelettet lyser genom huden. Varken doktorn eller jag vågade trotsa Ettans förhållningsorder så jag fick helt enkelt en slipmaskin och en pall och försöka roa mig själv.


Tycker man det är segt att matta en cykelram kan man ju tänka lite på Porsche Speedster-projektet som säkert kommer ta ungefär 321 år att färdigställa.

Nu nu ska ramen lackas, det enda lilla orosmolnet är att den kanske är lite liten. Samma storlek som min capo men geometrin är annorlunda. Jag har inte kunnat testa den för jag har inget styrlager och CAADen har någon udda vinkel på sina itererade lager, i nästa vecka får vi se.

Dessvärre kände jag mig lite krasslig. :/

Jag gillar att fixa och dona. Kanske borde göra det mer.

Publicerad: mars 28, 2012 - Cykel |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

5 Kommentarer |

VO2Max – intensiven!


…för en vecka sen…

Sista tiden har fokus mest legat på 85% av FTP (den effekt man orkar hålla en timme). Det har varit mycket behagligt. Men nu tänkte jag sträcka ut den där vo2max-muskeln till max. Jag känner mig slö och ganska sorglig när det ska till att ”tryckas på”.

Jag tänkte ge mig på en intensivvecka med godbitarna ur Jespers vo2maxboostare som jag kört några gånger tidigare: här och här schemat brukar vara finagrejor och ge en bra utdelning och jag börjar med en 5min på max på söndagen och sen tänkte jag köra 4 pass måndag/tisdag och 1 vilodag på onsdag två pass till på torsdag och återhämtningspass fredag och soffläge hela helgen. Överlever jag och om Dr Perras kalkyl slår in kommer jag vara superstark nästa måndag då jag kör en ny femminutare och ser om jag ökat något. Hey, det är bara en dryg vecka, men ändå!

#1 Söndag, 5min@100%
#2 Måndag, 10x(30s/30s@400w/200w) => 100rpm/50rpm
#3 Måndag, 3x(5m/10m@360w/200w) => 90rpm/50rpm
#4 Tisdag, 3x (6x 40s/20s@380w/200w) + 5 min vila) => 95rpm/50rpm
#5 Tisdag, 5min@340w => 85rpm
#6, Onsdag, En hel dags vila, det var skönt. Jag drack kaffe och jobbade.
#7, Torsdag 2x(3m/3m@400/50) => 100rpm/50rpm
#8, Torsdag 6x(3m/2m@340w/200w) => 85rpm/50rpm
#9, Fredag 5min@340w => 85rpm
# 10 Måndag, 5min@100% utvärdering och summering

Klicka på Läs mer nedan för mer detaljer om passen och alla fräsiga kurvorna!

Continue reading

Hej Tempo!

I veckan drar årets SMACK-serie igång och det bjuds på inte mindre än 13 tempolopp under säsongen. Förra året tjatade Ettan om att jag skulle delta och till sist gav jag med mig och vi åkte till Brottby (jag kom 16 av typ 40, fett nöjd).

Det lättsamma träningstävlingsupplägget var mycket bra och jag har sett fram emot att serien ska dra igång i år och nu i veckan går första tempo-loppet och eftersom jag harvat mest 85%-sweetspot-träning så spetsade jag till det med 8 pass vo2-max under veckan som gick. Självklart kommer kurvor och watt när utvärderingspasset är klart (blir nog i morgon eller efter tempot).

I alla fall, dags att leta upp tempoprylarna och damma av tempopinnarna.


Årets två hemliga vapen. En extremt vindklyvande hjälm och dräkt från ”klubben”.

Appråpå ”klubben” är jag medlem i den lite avlägsna ”Trackcycling South Africa” vars urtjusiga skinsuit jag införskaffat för högtidliga stunder såsom kalas, dop och casual-friday.

Köpa skinsuit är som att köpa hamburgare eller internetdejta, bilderna överträffar ofta verkligheten, jag ser helt enkelt inte så ”hunkig” ut som jag borde – men, det är ändå insidan som räknas och där sker en kamp mellan hållfastheten i trådarna och mitt bodymassindex.

[||———] 8%

Idag mår jag som en överkörd ekorre. Kunde inte sova, fick minst 5 sömnparalyser i natt och det var små pratade barn, någon som kraffsade i hallen, ytterdörrar som sakta öppnades och någon som tassade in och annat elendes elende. Efter en timme gav jag upp och gick upp. Sen somnade jag, vaknade fyra, hungrig som en väldigt hungrig flodhäst och hittade ett äpple.

Idag har jag bara kraftig ångest. Så är det ibland, det suger. Veckans 8st vo2-pass är i alla fall avklarade, alltid något. Resten är bara åt helvete.

Case closed.

Pro-Skäggtet

Hur kunde det gå såhär illa?

Det som började som små fjun i tonåren som behövde uppmärksamhet varannan månad har under åren utvecklats till en egen livsform. Fram till 25-års åldern var det uteslutande hyvel och lödder som gällde, ett jävla meck. Sen när jag köpte en 100-kronors-trimmer i  Bangkok för snart 10 år sen är det 3mm som gäller, runtom och brandgata i nacken. Oftast hinner skägget trimmas en extra gång mellan hårtrimningen. Men visst, jag har ju faktiskt en riktig rakkniv också men den används inte för ofta, det var helt livsfarligt.

Men nu har jag bitit ihop den där perioden med fruktansvärd klåda from hell som blir när stråna är lite längre och rör huden  och några dagar senare så avtar klådan och sen är det bara att odla järnet.

Balsam och Schampo är också riktigt bra mot irritation och klåda. Ska man spara ut så kör med trimmer sista rakningen. Hyvel gör stråna ännu vassare = mer klåda.

Först var projektet att låta musshen nå full storlek genom att låta de övre stråna växa ända ner till kanten på läppen, det ser dock inte ut att lyckas eftersom de växer mer i färdriktningen än neråt, men den kampen lär ju Mr Gravitation vinna förr eller senare.

Nu är planen större, jag har lagt en mycket bra och riklig mjällgrund. Mjäll är egentligen en svamp som jag hoppas ska fungera som näring till de lite större organismerna. När man minst anar det kan ju en nyinflyttad skägguggla titta fram och rulla med ögonen, då vill jag inte det ska vara tomt i skafferiet. Vem vet, vågar man hoppas på en hel familj med små skäggugglebarn frampå sensommaren??

Fördelarna med skägg är ytterst få. Är man van att raka blir ställtiden på morgonen kortare. Äter man tex semla så sitter halva kvar i musshen, det kan ju vara roligt och lite gott några timmar senare. Dricker man entusiastiskt så rinner det gärna på sidan för att inte glaset sluter riktigt tätt mot läppen. Allt man dricker kan återfinnas i musschen. Men en fördel är faktiskt att svetten som när man cyklar börjar uppe på huvudet och snirklar sig igenom hjälmens skumgummi och löser upp allt äckel i hjälmen och sen ofelbart rinner in i munnen och smakar blä rinner vidare i skägget, och det värmer skönt på vintern.

…det har med andra ord inte hänt något av intresse.

Tuutt tuuuutt – wroom wroom


Stiffness-index: 4+