Hej Vårdcentral!

Egentligen vet jag inte varför jag ens går dit. Till vårdcentan. Jag har typ varit på vårdcentan tre gånger när jag haft någon segdragen förkylning/flunsa/whatever och de lyser i ena öret och sen gör man ”sänkan”. Sänkan verkar vara rena skämtprylen för den har aldrig gett något annat utslag än ”frisk as a fisk”. Jo men Herr Doktor hur kommer det sig att jag är sjuk vecka in och vecka ut? Jag vet inte. Vad är det för svar? Jag vet inte. På de här sju minuterna vi har på oss innan nästa patient så kan vi väl göra något i alla fall? Du kan få en pinne i näsan! YES! Just näsan är det näst värsta stället att få en 20cm tops i.

Sen fick jag gå hem med en burk penicillin – hmm…

Höstens träning kan sammanfattas med:
– Mycket bra träning fram till operationen för att undvika förra årets fiasko och dagarna innan låg jag på 308w på 30min.
– 3v vila och 2 månaders rehab-träning och jag är på 297w/30min, alltså nästan back-on-track
– Sen i slutet av nov så åker jag på denna värdelösa icke-existerande förkylning/flunsa/whatever som först kändes som en lättare förkylning så jag väntade och var symptomfri minst några dagar innan jag började träna igen och någon dag senare blev det samma sak, en lättare förkylning som gick över på några dagar. Testade att träna igen – braksjuk och sen dess har jag inte tränat något och det var väl en 2 veckor sen. Sen händer inte ett skit. Rivig i halsen men inte ont, feberkänsla i huvet men ingen feber, snorig men inte mer än lite osv osv. Vaknar på morgonen med ett: nähepp inte frisk i dag heller.

Vilopulsen ligger +5-10 slag över det normala. Denna veckan har jag käkat massa vitlök för att röka ur bakterierviruset inifrån. Idag hoppade jag över för jag fick typ dödskramp i magen i morse.

Helt värdelöst – jag är djupt besviken och bitter utan dess like (och tjock), faktiskt.

Publicerad: december 29, 2012 - Vanliga dagar |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Skriv en kommentar |

Mot förlossningen!

Nä det var bara falsklarm.

Ettzo var och rutinkollade kaggen och Bulan verkade ha lite oregelbunden hjärtrytm så vi åkte till SÖS. Det visade sig att allting var fina firren. Bulans puls låg mellan 110-150 lite beroende intensitet på sprattlandet. Utrustningen var dock ganska tveksam.

Men väl på SÖS där passade jag på och beta av lite på TODO-listan innan leveransen. Pga sjukdom och godkänd anledning har jag inte fått så mycket gjort senaste… månaden…

WLAN: CHECK!

På den här armen tänkte jag sätta kameran för live-streamingen, kändes jäkligt spot-on så att säga:

Utlovad ljudanläggning för minskad smärta: FAIL

F: Fin klockradio, vart är anläggningen?
Barnmorska: Du tittar på den.
F: Haha, kul. Ta fram den.
BM: Men det är den!
F: Okej, stäng av är du snäll.
BM: Men den har allt från Bandit till P1
F: Stäng av är du snäll.

Jesus vilket skräp. Vad kostar en förlossning? Hundra lax? Och vad erbjuds? En få-stereon-på-köpet-stereo! Jag höll en kortare monolog om urholkning av välfärden och tillslut nickade alla i rummet i rörande samförstånd helt enade om att typ en C715 borde vara någon minsta tänkbara standard.

Sen kom läkaren och tittade på pulskurvan som var bra och jag föreslog att vi skulle titta lite på hur resonemanget kring placeringen av ”högtalarna” förts? Va? Ja va? Vad tror du ungen skriker som en stucken gris för när den kommer ut? Vad skulle du själv gjort om det första du såg var en så extremt dålig placering av ”högtalarna”? Tanken är väl att ljudet från ena högtalaren ska in i ena örat och ljudet från den andra in i andra örat, hur fan kan ni då ha båda bajs-högtalarna på ena sidan? Tycker du att Ettan ska föda i rät vinkel eller? Sen tog jag ett par snabba vändor med för ändamålet avsett transportfordon för att lugna ner mig lite:

Dessvärre är jag fortfarande krasslig så jag fick avbryta och byggde med klossar i dagrummet istället.

Sen fick vi åka hem med Bulan kvar i magen.

Jag har inte riktigt bestämt om jag ska spara ”slabbet” som blir eller inte. Antagligen är det inga roliga delar att spara på utan mest just…slabb. Ja förutom navelsträngen såklart, den tänkte jag ta i en zip-påse och försöka få in i frysen asap.

Publicerad: december 28, 2012 - Danne, Vanliga dagar |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

9 Kommentarer |

Äppelskruttet eller soptunnan?

 

Senaste tiden har ägnats åt att programmera appskrällen i objective-c/cocoa för IPhone och i java/android för Android. För enkelheten skull kallar jag det lite slarvigt ”Android” eller ”IPhone” även om det egentligen inte riktigt stämmer när man pratar om de underliggande ramverken.

Men nu gör vi en titt under huven för att se vad för fördelar vi hittar i respektive sekt. För det handlar verkligen om sekter, piluttadej för IPhone är bäst! Nä android är såååå mycket bättre! Man ba liksom, hallå! Är ni inte pr0 eller wtf!?

Jag tänkte inte ge mig in i kriget om det är bättre med en större skärm eller inte. Det är säkert bättre med en större skärm om man behöver en större skärm. Det här blir istället en jämförelse ur en utvecklares perspektiv.

Först, det är fränt att kunna programmera. Jag har alltid älskat att programmera saker ända sen jag satte mina fingrar på tangentbordet på C-64an så har det dansat ur små program på alla håll och kanter. Det är bara en fett tjockt skön grej att kunna berätta för en maskin exakt vad den ska göra och så gör den det i all evighet tills strömmen går. Men jag ska skriva om min passion för programmering vid något annat tillfälle.

Språksyntax
Java är alltid java och syntaxen är ren, tydlig och enkel. Obj-c syntaxen är svårare men har man snubblat sig över tröskeln så rullar det på. ”metod”-deklarationen är rätt rolig i obj-c men Java är svårslaget.

Vinnare: Android (Java)

Utvecklingsmiljö
Jag kör eclipse för Android och XCode för ios. XCode är helt okej. Eclipse är (precis som Xcode) en utvecklingsmiljö i vilken man utvecklar program, alltså ett program för programmerare skrivet av programmerare och eclipse är bra, makalöst jävla megabra.

En viktig sak med utvecklingsmiljön är självklart versionshantering av källkoden och inte helt otippat jobbar eclipse helt perfekt med SVN (subversion). XCode är betydligt skruttigare och jag trivs faktiskt bättre med att använda svn via Terminalen än det inbyggda i XCode.

Båda två har bra simulatorer och debuggning funkar riktigt bra.

Eclipse har ett ton med kortkommandon för allt mellan himmel och jord. De jag använder mest är alt+pilupp/ned, alt+cmd+pilupp/ned, cmd+d, shift+cmd+r (såklart), shift+cmd+t, cmd+shift+f11 osv osv. Det går blixtsnabbt att koda med eclipse om man känner till dess kortkommandon, det nästan ryker om koden.

Eclipse äter XCode till frukost.

Vinnare: Android (eclipse)

Bygga gränssnitt
Javaprogram brukar man känna igen för att de ser bedrövliga ut. Android erbjuder ett verktyg för att bygga GUI (gränssnitt) som är ”sådär” minst sagt. Har man inget att jämföra med är det okej men i jämförelse med XCodes Interface-builder är det ganska värdelöst. Den bästa layout-managern är i mitt tycke ”RelativeLayout” som är ganska okej att bygga gränssnitt i från grunden men en riktig plåga att ändra och flytta komponenter i. I princip definierar man hur komponenter är placerade relativt varandra och flyttar man en så kan det säga *poff* så ligger resten i ena hörnet. Med eftertanke och planering så går det okej. Men Interface-builder i XCode är riktigt bra. Det är mycket enkelt att bygga gränssnitt för IPhone.

En stor fördel är att det går snabbt att ”slänga ihop” en snabb prototyp av en ide.

Vinnare: IPhone (XCode/InterfaceBuilder)

Kompatibilitet
Det är rimligt att anta att livslängden på en smartphone är kring två år och då är det rimligt att göra appar som är kompatibla med 2år gamla operativsystem. Vilket i praktiken innebär ios5 och android 2.3. Köper du en IPhone idag får du ios6 och kör man IPhone4/4s så kommer ios6 som en automatisk uppdatering. Jag skulle tippa på att när ios7 kommer så är det nog läge att överge stöd för ios5.

Android å andra sidan går utmärkt att köpa nya med 2.3 även om operativet är två år gammalt! Detta blir givetvis en pain-in-the-ass för utvecklaren som antingen får välja att bara stödja de 30% som kör 4.0 eller välja att stödja från 2.3 men då inte kunna använda de fördelar som finns i 4.0. Resultatet blir att man får använda olika kompatibilitetsbibliotek och tredjepartsramverk för att efterlikna 4.0 funktioner på 2.3.

”Spinners/Pickers/Wheels” kan göras med: http://code.google.com/p/android-wheel/ och ActionMeny / ActionBar / Fragments kan man göra med: http://actionbarsherlock.com/ båda fungerar dock riktigt bra.

Sjävklart haltar jämförelsen då IPhone tillverkas av ETT företag och Android är open-source, men faktum kvarstår ändå.

Vinnare: IPhone (IOS)

Testning
Testning har senaste åren fått mycket fokus och det är mycket positivt. Både att ”testare” växer fram som en helt naturlig del av utvecklingsteamen men även att det börjar bli standard för utvecklare att skriva unit-tester/testkod för koden. Kortfattat så kan man säga att unit-tester är små miniprogram som testar logiken i programmet.

Jag är ett stort fan av unit-tester.

I både Eclipse och XCode är det enkelt att komma igång med unit-testerna och de har ungefär samma funktionalitet så det blir faktiskt lika på denna punkten.

Vinnare: Båda, ialla fall om man skriver sina tester annars är man en förlorare. :)

Persistera objekt
Eller att ”spara saker” kan vara en fröjd eller plåga. Personligen gillar jag att skriva SQL-kod och tycker att ett samtal med databasen är trevligt att göra. Av någon oförklarlig anledning är detta riktigt omständligt att göra i Android. Eller både och. Det är relativt enkelt att göra DAOer men att använda Loaders verkade (med viss reservation) rejält meckigt och dessutom kom de först i 3.0 så mitt val föll på gamla hederliga DAOer. I IOS finns CoreData som är riktigt trevligt. Man bygger upp sin datamodell och sen sköts databaskommunikationen automatiskt, funkar riktigt bra.

Vinnare: IPhone (CoreData)

Allmänt hårslitande
Programmering handlar till mycket stor del att ta sig igenom en äventyrlig hinderbana med alla tänkbara fallgropar och på vägen lösa alla problem som uppstår. Detta har lett till att ett och annat tangentbord krökts kan jag lova. En kreativ programmerare kan svära timvis utan att upprepa sig, men inte heller avbryta felsökningen för annat än mer kaffe eller småkakor. Man vet ju att det alltid på ett eller annat sätt går att lösa, om inte genom att skriva om skiten från början.

Det finns givetvis fördelar och nackdelar med båda språken. IOS har inte på långa vägar lika trivsamt sätt att hantera fel som try-catch i Java. Även om try-catch finns i IOS ska det användas när programmet kraschar och inte till vanliga ”fel” då får man jonglera runt med en pekare till ett NSError-object.

En pain in the ass är när man ska komma igång med XCode då måste man ladda ner en massa certifikat och profilen och fan och hans moster. Nu när jag gjort det några gånger är det hyffsat smärtfritt men i början var det ett jädra meck.

The Royal pain in the ass är när man ska släppa appar i AppStore. För det första kostar det 800spänn att skapa ett konto och en app går inte att flytta mellan konton så har du i framtiden tänkt sälja den så bör den ligga på ett separat konto från början – katching (för Apple). Okej men då har man degat 800 spänn och backar till med bilen vid ITunesConnect som är själva varuintaget för AppStore där vid lastkajen förväntar man sig att det på Apple-maner ska så en välpolerad yngling och hålla upp dörren när man kommer med sin skinande nya app – ICKE!

Istället möts man av ingenting förutom en luggschleten hink, märkt med texten ”Lägg din app här”. Jaha? Vad händer sen. Ja se, det är nu det roliga börjar för nu ska ers Höghet granska ditt verk vilket sker efter en helt idiotiskt och slumpartad process. Det tar ungefär 1-2 veckor, det beror på. Kan ta 3 dagar – kan ta 15 dagar, det beror som sagt på. Men inte på var du är i kön utan på något annat. Vad är det nog ingen som vet. Det går heller inte att kolla var i ”kön” man är utan rätt vad det är kommer ett mail med att vi börjat titta på din app. Kul!

Då vet man att det bara är några timmar kvar, oftast, kan också vara 3 dagar. Det hela är så fullkomligt värdelöst att när appen sen blir godkänd blir man så glad att man glömmer hur värdelöst det är.

Vill det sig sen illa så blir appen inte godkänd men då kanske du tänker som mig, att man borde ges chansen att rätta till det snabbt och sen få den godkänd? Icke. Du är sist i kön igen. Hur lång tid tog kön nu? Det vet man inte, 1-2 veckor. Men snälla.

Vill man gråta ut så finns det ett ”resolution center” men ingen jobbar där. Det går snabbare att ”rätta något” och sen lägga den på kön igen.

Android erbjuder flera olika alternativ till distribution av appen tex mail eller nerladdningsbar från en webbsida.

Pain-in-the-ass-koefficienten är helt enkelt lägre med Android.

Vinnare: Android

Sammanfattning och avslutningssång
Det är faktiskt väldigt roligt att utveckla appar både för IPhone och Android och jag kan inte påstå att det ena är väldigt mycket bättre än den andra. Möjligtvis är det lite enklare att ”prova på” med android. Kostnaden att köpa en Android-lur är dessutom mycket lägre.

Publicerad: december 25, 2012 - IPhone appar, Mjukvara |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

5 Kommentarer |

Jaha så var det jul igen!

Såja, då var krubban skurad, höet är inburet och Rodolfs röda mule skiner som aldrig förr!

Mitt julengagemang brukar sträcka sig till: kasta snöbollar, köpa julklapp till ev flickvän (Ettzo fick en väska!), äta en Paradis eller två och köpa skithuspapper med tomtar på.

Jag är nu inne på mitt ungefär tionde år som icke-julfirare och det är himla skönt. De flesta har jag icke-firat på resande fot och ett av de roligaste var i Bario där jag också åt en vildvuxen annanas.

I början var det lite konstigt när någon på kneget frågade, Jaha julen då, vad ska du göra. Nää inte ett skit, du då? De fick nästan panik i ögonen och ibland slängde de ur sig ett ”men kom hem till oss då” – men snälla! Det är det som är själva poängen, att INTE åka hem till någon. Den här hetsen att fira VM i julfirar-VM tilltalar mig inte för fem öre.

Julen är trots allt bara ett exempel på att om tillräkligt många gör samma sak så konstrueras ”något” och ur detta något växer något konkret (som inte alls är något konkret egentligen) fram som alla, julfirare eller icke-julfirare tvingas förhålla sig till på olika sätt. Ur detta skapas mysiga roliga jultradiotioner med nära och kära men det skapar också en jävla massa ensamhet och elände för många – och jag vill helt enkelt inte vara delaktig i det. Men jag har givetvis full förstående för alla som vill fira jul och hoppas att du fick en riktigt god jul! :)

Ettzo (och attachment) har åkt till Blidö med sina päron men själv stannade jag kvar i människobyn och tänkte avnjuta några dagar med att skriva Unit-tester (har i skrivande stund 7 av 30 kvar, vissa tar flera timmar att skriva), äta godis och kolla på Alaska Gold Rush och Dexter.

Nästa år vette fasen hur det blir med julen, då har jag ju faktiskt en egen familj om den lilla människoapen dimper ner enligt plan. Känns smrt att ha ett Januaribarn så han är lite längre än sina kompisar så han ser bra om han går på konsert.

Satan vad denna hösten varit seg. Mycket för att jag varit sjuk till och från en hel månad men jag saknar verkligen att ha en vinterresa att gå och suga på. Jag smider lite planer på att till mig till Peru framöver, det sägs att världens längsta singelstrack finns där.

I dag har jag känt mig helt frisk också så jag kanske passar på och tränar lite.

Just nu har vi en tävling med Vesslan Studio där vinnarna kan vinna något så megafränt som att själva få medverka i appen som en teckning.

Bihålebrottning

Tada! 03:04 och då hade vi sovit klart tyckte kroppen och bootade upp. Hjärnan tyckte annorlunda, kroppen kontrade med att svida som satan i bihålan. Hjärnan svarade med att vara dödstrött.

Ja och så har det fortsatt tre timmar. Livsnjuteri. Verkligen. Jag tog mig ett mycket välförtjänt sammanbrott och en nässköljning, blev det bättre? Möjligt att sammanbrottet hjälpte men bihålan känns som en rysk dumpningplats för 46ton avfall. Av färgen på snoret att döma är det högst radioaktivt.

Den här sorkfebern är rätt jävla seg och då slog det mig – hallå! Det är säkert Apoteket som ligger bakom, de har tydliga motiv. Jag är nog något på spåren här…

Nä nu ska jag skalla dörrkarmen!

Den sibiriska sorkfebern slår tillbaka

Den sibiriska sorkfebern håller mig i ett dödsgrepp. Under helgen har jag avverkat ett tusental avsnitt av Dexter med en feber termometer i näsan.

Jaha vad göra? Mer broccoli såklart! Nackdelen med brolle är att det verkar som man måste ha svart bälte i stekpanna för att den inte ska bli vidbränd eller mjuk och sorglig. Att få den sådär crisp som wook-gubben alltid lyckas med verkar omöjligt för en köksklåpare som mig.

Däremot är tricket att blanda brollen i vanligt potatismos. Jajjamen lika enkelt som genialt. Den här iden kommer egentligen från Chicago där man under spritförbudet där man uppfann drinken för att dölja spritsmaken vid ev tillslag.

Även Dr Perre brukar skvimpa i en skvätt med fanta när han bjuder på en knapp thorium – han kallar driken Fanta no90.

Så, koka potatis, skiva upp en hel jävla broccoli. När potatisen kokat 67% klart så slänger du i brollen, koka klart potatisen, brollen blir också klar då. Mixa allting med stavmixer till en mysig pure, toppa med grillkrydda, servera med kokkorv.

Nähepp, mot soffan – angry birds spelar sig inte av sig självt!

 

 

 

Vesslan Studio!

Med Vesslan Studio kan du göra dina egna mer eller mindre smakfulla skämtteckningar att dela med dej av till nära och kära.

Nästa vecka kommer en uppdatering med inte mindre än 70 nya bilder.

Men nu verkar mitt revben vara helt okej i alla fall!