Öhhhh…

Enligt tidsplanen skulle jag hinna göra klart en app innan storken skulle komma. Nu kom storken lite tidigare så jag halkade av den redan tajta tidsplanen. Men en knapp veckas dygnet-runt-jobbande så är den äntligen klar för AppStore och jag kan fokusera mindre på appandet och mer på pappandet.

Danne hade lite svårt att hitta vårtan i början men nu suger han så trosorna fastnar i rumpan!

I övrigt är det spädbarns-zombie-mode som gäller.

Sömnen är katastrof.

Cykla? Tröttnat.

Blogga? Tröttnat.

Publicerad: januari 29, 2013 - Fredde |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

3 Kommentarer |

Släpp x3

Gårdagens först släpp var utsläppet från BB. Danne hade lite trögt att komma igång med amningen. Men det går bättre och bättre och igår fick vi åka hem med för ändamålet avsett transportfordon. Jag tyckte att Swoon var ett passande soundtrack till första turen på Söder.

Nästa släpp var den mycket efterlängtade skivan the Winter Ward från IAREDROID som var mycket bra!

Nästa släpp (jag vet, allt detta hände på samma dag – oj vilken dag) var True North från Bad Religion, också mycket bra (dock inte lyssnat mer än ett par gånger). Det ryktas om att det är BRs sista skiva, det får jag inte hoppas.

Här ligger Danne och njuter av en välbalanserad ljudbild som är fyllig men inte allt för svulstig.

Publicerad: januari 23, 2013 - Danne, Musik |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

3 Kommentarer |

Pappa!

En solig dag i Januari trillade den här lilla krabaten ner:

3250gr och 51cm men då var huvet lite utdraget så det var nog bara 50 ärliga. Det hela började med att jag i våras råkade ratta in Lugna Favoriter och sen dess har Ettan stolt glidit runt med sitt attachment, men nu har han som synes flyttat ut ur ”ettan i Ettan” och det gick bra även om det var en liten kamp blygdben vs pannben (antagligen fått pappsens tjocka pannben) men det gick bra men som ni ser är huvudet lite blått på den lilla söderkisen.

Först låg han och lurka en kvart med ena ögat öppet och såg påtagligt sur ur. Sen fick han upp andra gluggen och sken upp! Tacka fan för det när man går från 2D till 3D – måste varit en ball grej.

Ettan åkte iväg på lite fix och då låg han och jag i sängen och mös och det tröck på i tårkanalen. Sen kissade han på mig när jag bytte blöja.

HURRA HURRA HURRA HURRA!

 

 

 

 

Publicerad: januari 19, 2013 - Danne |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

10 Kommentarer |

Hej vilken jädra satans förkylning!

Ja det må jag säga! Jag brukar ju påstå att det bor någon i huvudet som är mycket smrtare än vad man själv är.

Hur jag vet detta?
Jo för att:

a) Om du inte kommer någon någons namn så startar en process i huvudet som du inte själv styr över och du står bara där och säger ”öööhh….” tills svaret ploppar fram. Vad som egentligen sker är att något i ditt huvud är mycket smrtare än dej själv och rusar blixsnabbt ner till stora arkivet på våning två och börjar bläddra bland minnesfragment och dra i synapserna tills något hittar det något söker.

b) Om du är ute och går och halkar till på en isfläck så hinner man på sin höjd tänka ”helvets jäv…” men under tiden har något blixsnabbt parerat sladden genom att lägga mer vikt på andra benet, göra en cirkel med armen och vrida överkroppen 3 grader medurs och på så sätt har något undvikt ett benbrott (är du över 40? läs lårbensbrott).

Att dessa två närmast magiska funktioner skulle vara något som hjärnan, kroppens trögaste muskel skulle greja själv är ju som du säkert också inser helt otänkbart – i själva verket finns det något i ens huvud som är mycket smrtare än man själv. Vi tror att vi är våra tankar, det är vi inte. Vem är du utan dina tankar?

Detta något tror jag helt enkelt är en gammal vis japan. Möjligt att jag har en förlegad och fördomsfull bild av japaner men jag tänker mig dom som snabba och smrta.

Så den här jappen sköter alltså ”leta upp namnet på person” och ”parerar sladd” men också massa andra saker, t.ex: kroppstemperatur, nysning, andning, hjärtrytm, gastryck – ja faktiskt en hel jävla massa andra saker, vem tror du egentligen väcker dej när du ska upp och pinka klockan fem? Japanen såklart!

Ibland kan denna jappe åka på semester, bli understimulerad och dra eller helt enkelt inte palla bry sig. I folkmun kallas detta lite felaktigt: sjukdom, men är i själva verket ”fel på japanen”.

I slutet av november (23:e, 6 veckor sen) säckade min ordinarie japan ihop fullständigt och tog in sin brorson för att sköta min veka lekamen.

Brorsonen hade mest sköt vanlig tamboskap tidigare och hade ingen direkt erfarenhet av människoapan, vilket jag (ganska surt) fått erfara. Övertryck i huvudsystemet, slarv med kroppstemperatur, opatchad wetware, undermålig renspolning av pannloben, slappt nervsystem, ingen glykol i dopaminet blev rena vardagen. När kroppen sa sova, jag då trycker han på nys och evakuera restprodukter via bihålorna. Men tror ni han slutar fylla på biohazardhålorna när röda lampan blinkar? Nej givetvis inte. I förra veckan skulle lufttrycket i ögonen kollas, japanen höjde med två bar – inte kul. Hjärtat har han gasat på med som om jag var ute och joggade. Och när jag äntligen somnar, ja då vrider han upp termostaten till 39 grader och slår på svettsystemet – men hallå liksom, gå och läs hentai-porr eller något!

Det har varit många mycket lärorika veckor och jag har gått från att vara besviken att hela höstens träning varit i onödan till att inte ens orka gnälla över det och förlika mig med att faktiskt hitta en ny hobby. Det som står på tapeten är: enduro, wakeboard eller flugfiske.

Ett litet ljus i allt mörker har väl varit att jag jobbar med ett projekt som jag kan jobba med varifrån som helst, så när jag varit pigg så har jag i alla fall kunnat göra nytta. Resten av tiden har jag sovit, tittat eller läst serier.

Nu är förhoppningen att jag i alla fall ska bli frisk till näst-nästa vecka när människobarnet beräknas anlända med storken.

Dårar kom och dansa med mig!

På rikt, visst fan måste Erotisk Politik var typ världens bästa låt?

Varenda rad är toppklass, vad sägs om: ”Slicka upp mig från mitt golv, som din utspillda sprit…”

Status: Fortsatt sjuk.
Prognos: Dålig.

Årets bästa dag!

Häromdagen var jag ju på vårdcentan och hör och häpna men dagen efter bestämde sig det där jävla bakterieviruset att vi skulle ta en rond till och gjorde katastrof med halsen. Praktfylla i Skåne utgick och nyår firades sjuk i sängen och jag fick sällsis av Ettan som också är sjuk. Ettan fixade värsta middagen. Ettan (och småkakor) är verkligen det bästa jag vet.

Sen samlade jag ihop kroppsdelarna och vi gjorde en kraftansträngning och släpade upp oss till Monteliusvägen där vi kollade på fyrverkerier och Thailands-Åkes tappra misslyckanden att få upp någon papperspåse med en marschall under.

Läggdags och årets bästa dag börjar med att jag får hjärtklappning och pulsen låg kring 80-90! hallå lägg av! sa jag till kroppen som inte brydde sig. Det var klart obehagligt och jag fick inte en blund i ögonen på hela natten och steg upp vid fem som ett prakt-vrak och gjorde en kraftansträngning att få näsan tvåfilig igen – tack jesus på korset för nässköljaren!

Resten av årets bästa dag tillbringades i sängen med ett bultande hjärta och feber.

Här kommer två bilder från förra nyår när Ettan och jag var i Sydafrika.

En gepard

Och en Caracal  (Öken-Lo)