60min@85%(246w)

Idag körde jag på 246 som planerat och pulsen blev glädjande nog lite lägre än förra 60minutaren, -3bpm.

Publicerad: april 28, 2013 - Testcykeln Monkan och jag |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Skriv en kommentar |

30min@291w

Förra 60-minutaren vittnade om att ”det hänt prylar” och i dag var det dags att stämma av formen med en 30min på max. Målet var att öka från förra (80 rpm) och helst köra på 82 rpm. Redan första minuten så fick jag en fin känsla att detta kommer gå kalas och ökade för att få upp pulsen till 85% då landade kadensen på 84 som jag låg på i 10min. Trots att pulsen var bra så kändes benen ganska matta så jag prutade till 83rpm, vilket ändå är en bra ökning från förra 30minutaren.  Effekten slutade på 291watt. Ger en miniräknar FTP på: 282w.

Kollar man på vinters 30min-trend så har jag gått från 297 som bäst till 216 till 291watt och det kan man ju tycka är en bra ökning  och det är det väl på sätt och vis men det är ändå sämre än det skulle varit om jag sluppit vara sjuk halva jävla kuk-vintern.

Men skit samma, nu är det inte så jättemånga watt kvar innan jag ligger på förra årets nivå i alla fall. Om gud vill och låter mig vara frisk ett par veckor till…

Publicerad: april 25, 2013 - Testcykeln Monkan och jag |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Skriv en kommentar |

Halvbra träningsnyheter

Jo men alltså, sen mitt förra dramatiska inlägg om hur uselt det går med träningen så jag varit frisk och fortsatt med träningen och det har gått ganska bra. Som du kan se till höger under ”senaste träningspasset” så har jag harvat vidare på Monkan.

Och ang sjukgrejen så har jag varit och lämpat blodprover för allergitest och röntgat biohålorna och inväntar svar. Men den är ju ingen ide att sitta och skrumpna ihop om jag känner mig frisk, eller hur?

Kosten är bättre, dubbel dos D-vitamin, Omega-3 och 1-1,5 liter extra vatten under dagen.

I helgen så körde jag första ute-tempo-passet i Brottby. Om Gud vill och jag är fortsatt frisk tänkte jag smyga igång med SMACK-serien 1:a Maj på just Brottby-banan. Åhh ”banan” låter så fukkn pr0. Det är ju egentligen bara en 70-väg med lite hus på sidan.

De svarta strecken i bakgrunden är från när jag testade lite sprinter.

Den halvtunna jackan köpte jag förra vintern och är en riktig höjdare men dragkedjan på den är rena skämtet något lite smäck i plast. Dessbättre vet jag en skräddare som är kungen av symaskinen – ”Jim” på ”Jims kemtvätt och skrädderi” ligger på Högbergsgatan. Det finns ingen han inte kan sy ihop, modda eller laga.

”Men allvarligt talat, Inte fan kan du stå T-2 på ett tempolopp, slå sista pinken och behöva fibbla med den här skit kedjan” sa Jim och slet ut den den gamla dragkedjan och häftade fast en ny. Häftpickan ligger som synes på disken. Skämt å sido, 250 spänn senare så hade han sytt in en rejälare dragkedja som bör kunna stå emot kraften från mitt body-mass-index.

Jag körde 20km BANAN med vändning vid Roslagsstoppet och på dit svängen hade jag en jädra medvind och höll blygsamma 40.0 fram till vändningen. Då fick jag möte med några bilar och det gick nog en minut innan det var vänt och klart.

Hemåt blåste det som attans och det är riktigt skönt att köra med öronproppar. Faktum är att jag i princip alltid kör med öronproppar, det är helt grymt. Passerade några landsvägscyklister som kämpade i motvinden, pr0. Sista kilometerna hade jag svårt att hålla tillräckligt hög fart, jag skulle nog haft en kugge större idag.

Glömde dock stänga av GPSen vid målet men jag vill minnas att snittet blev cirka 36.5. Det var väl ingen höjdare men inte så illa pinkat heller, vändningen kostade endel.

Dagens träningskompis. Det var lite ovant och fladdrigt.

Nu till något kul, sitt ned:

Det lutar åt att jag köpt en växlad tempohoj! :) Jag är inte helt 100% än, men 90% (Ultegramodellen)

 

 

Publicerad: april 24, 2013 - Intervall / Tempo |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

3 Kommentarer |

60min@85% (246w)

Sådär ja! Idag körde jag en 60min på 85% av FTPn och ganska med en gång märkte jag att den var lite för lätt så jag kunde öka kadensen två snäpp och ändå få lägre puls än förra 60-minutaren. Nästa pass blir ett nytt 30min på max.

Vårfin vagn!

Normalt är det ju gud som sköter tvätten av den förträffliga herrgårdsvagnen men ibland får undertecknad ge en hjälpande hand om gud har mycket att göra.

Javisst javisst, vagnen drar ofta till sig många trånande blickar och en hel del fingeravtryck från nyfikna gamänger som vill beundra svensk ingenjörskonst när den är i sitt esse. En beundran som ofta sker med fingertopparna och lämnar REJÄLA fettfläckar på lacken. Så då får undertecknad endast i klädd ett förkläde rycka ut och gnussa med svampen. Jag använder ibland den grövre sidan som är lite, grövre.

Herrgårdsvagnen är som att skrapa en jätte-jätte-jättestor trisslott och det är busenkelt att följa svampens rörelser i efterhand.

Efter tvagning väntar den stora genomgången av nödutrustningen. Inte för att jag behöver det men man vet aldrig när man kan tänkas behöva ge en medtrafikant en hjälpande hand.

– Multimeter: batterikontroll och kalibrering med 100Ohms resistorer, både i serie och parallellt.
– Ficklampa: batteribyte och utvändig putsning av glaset, kontroll i mörkt rum utförd.
– Startkablar: kontrollräkning, okulärbesiktning och allmän översyn
– Kudde: denna är bra att ha om man i händelse av kris behöver kraft från högre instans. Med ett enkelt handgrepp placeras den på valfritt fast underlag varpå man knäböjer, blickar upp mot skyn och utbrister: ”Starta biljävel” följt av ett: ”Snälla Batman hjälp mig!!” under tiden man väntar på Batman kan man ta sig ett välförtjänt sammanbrott. Ett rejält sammanbrott tar på krafterna och efteråt kan det vara skönt att pusta ut på kudden.

Vagnen står redo att möta tempo-säsongen, snart är nog jag också det.

Nu är det bara att vänta tills inbjudningarna till olika events fyller min brevlåda.

Nowy Port! Jag älskar den!

I onsdags förra veckan var den stora dagen. Nej jag skulle inte gifta mig eller ens vara packad. Sällskapet skulle komma med en ny skiva. Sällskapet är antagligen världens bästa band.

För den oinvigde är Sällskapet då som sagt antagligen världens bästa band bestående av: Hellström, Thåström och Ossler. Hellström spelade tillsammans med Thåström i Peace Love & Pitbulls som antagligen är världens bästa band.

Peace Love & Pitbulls härjade under -92 till -97 och hann släppa 3 skivor. Personligen hade jag 1992 just fyllt 15 och just börjat lyssna på Thåström, främst imperiet och hans första soloskiva. Van vid ”Alla vill till himlen” blev skivan med PLP blev lite av en chock, vad i hela friden är detta för dynga? Smakprov att lyssna på medan du läser vidare.

Vad jag inte visste då var att PLP skulle bli ett av mina mest älskade band!

Men det tog några år och det var låten ”Kemikal” från skivan ”3” som öppnade mina ögon för detta förträffliga band. Stökigt och besvärligt – javisst! Men man får inte glömma av att i PLP ingår Sveriges genom tiderna allra (utan konkurrens) bästa textförfattare och Kemikal hade en klassisk Thåström text:

I watched an angel repaint the sky. I felt I was watchin’ the perfect crime.
Ten seconds of heaven ten seconds of high. I’m close to perfection, tonight.

BANG! VAD BRA!

”3” är skitbra, kort sagt. En höjdarskiva och jag lyssnar på den flera gånger i veckan. Ex Black Dog Bliss med sin speltid på 4:24 är antagligen världens bästa låt att köra fyror till.

Förra skivan

Många år efter PLP-tiden så släpper Sällskapet sin första skiva som heter Sällskapet. Först när jag lyssnade på den så tänkte jag mest: jaha, tråkig, inget drag. Men låter man den snurra vidare på skivtallriken så bara växer den och flera av låtarna blir fullkomligt magiskt bra. Rum 212 är antagligen den vackraste låten som finns och är den inte det så är nog Järnstaden den vackraste låten som finns.

Nowy Port

Så jag kan väl säga att mina förväntningar på skivan var skyhöga. Man ska inte ha förväntningar för man blir bara besviken – och det blev jag. Jag lyssnade igenom skivan och ett ”njae” spred sig i kroppen. 3/5.

Men den satte ett frö som efter ett tiotal-lyssningar började växa, och växa och växa och ringlar runt ryggraden och liksom kittlar ända upp i nacken. Varsamt lägger sig ett lugn över huvudet och det är som att sätta sig i skuggan och blunda och bara se bilderna de spelar.

Bilderna visar en polsk hamnarbetare som sliter dag in och dag ut i en skitig lokal och regnet öser ner utanför. Den enda lyckan som finns är drömmen om att resa bort, men till den dagen så skålar vi.

Det är något visst med rötterna från PLP och där någonstans under knastret från högspänningskablarna ligger ett dovt muller, ett muller som vittnar om vilken tyngd och energi sällskapet besitter.

Det är som en åttaliters nitroinsprutad V8 som snällt mullrar på tomgång.

Sällskapet behöver inte ta i, man hör det ändå.

Nu säger jag: 4,5 / 5 – en förjävla bra skiva!

Finns på Spotify eller hos skivkranen.

 

 

 

 

 

 

 

30min@280w

Det blev så bra ökning på förra 30-minutaren så jag bestämde mig att köra en till och med guds vilja och Deathstars pallade jag öka 1rpm mot förra gången och effekten blev 280w. #Duschpallen åkte fram och jag satt satt i varmvattnet tills jag blev som ett russin.

Det är ändå tangering av årsbästa även om det är -30 -35w mot förra årets årsbästa. Undanflykter, undanflykter…