2013 – Helvetesåret

Kort sammanfattning: fy helvete vilket jävla år.

Lång sammanfattning: året började med en jävla massa snö och kallt så in i helvete. Den 18:e Januari föddes ”vår” älskade lilla pojk som fick namnet Daniel just eftersom han tillverkades på dan. Min älskade finaste lilla kille! Jobbet har jag skött bra men cyklingen har fått vara på sparlåga.

Där slutar det roliga.

Under våren drömde jag, ibland varje vecka att hon gjorde slut och lämnade mig och tog Daniel med sig. Jag vaknade varje gång med panik och med ångest – min största skräck. Under en av sommardagarna av den ljuva sommaren gick drömmen aldrig över. Någon vecka innan jag skulle börja på min pappaledighet tog hon Daniel under armen och flyttade.

Jag sa allt som borde sägas och gjorde allting som bör göras men när det gäller den röda skiten – kärlek – står jag alltid chanslös. Så även denna gång. Men jag bestämde mig i ett tidigt skede att jag ska göra mitt absolut bästa för att sen när jag ser tillbaka på sommaren -13 ska jag känna att det inte fanns något jag hade kunnat gjort bättre eller annorlunda.

Efterföljande tid kan bara sammanfattas som en av de värsta och ensammaste perioderna i mitt liv och det enda jag såg framför mig var en ocean av mörkt äckligt helvete, alltså en helvetesocean och på badbyxorna som låg på stranden stod mitt namn så det var bara att svälja ner gråten och börja simma mot andra sidan. Om du vill göra detta som eget litet gör-det-själv hemma-experiment så testa att ta en tång och dra ut naglarna, saaaaaaaakta – så saaaaakta att varje nagel tar en vecka.

Timme för timme, nagel för nagel, andetag för andetag så kämpade jag mig igenom hela skiten.

Helvetsoceanen blev grundare och ibland kunde jag för några dagar nudda botten innan vågorna sköljde in igen. Till slut började den röda skitens sylvassa kulor äntligen lämna mitt blodomlopp.

Pustade ut några dagar på stranden till helvetesoecanen och den slutliga avgiftningen från den röda skiten.  Nu är det bara att resa sig och gå vidare, men jag kom inte ur fläcken.

Jag gjorde vad jag borde gjort för länge sen, ringde mamma, hon svarade, jag bad om hjälp, hon älskade mig fortfarande och det var enda gången på hela året då jag känt att någon faktiskt och genuint tyckt om mig och trodde på mig. Det är verkligen något vackert och speciellt med att befinna sig på sin botten och veta att jag klarar bara ett ynka andetag till inte två, bara ett andetag till, bara ett andetag till, andetag för andetag.

Åskan dånar, korparna flyger lågt i cirklar och från himlen regnar det kallt, jag ligger här och alla vägkorsningar är passerade, alla tärningarna är kastade, allt krutet är slut, guldet är borta, alla givarna spelade men där inne börjar sakta hjärtat i mig slå igen, slag för slag, hårdare, hårdare och hårdare. Till ljudet från hjärtat öppnar jag ögonen och där långt långt bort ser jag en svag svag solstråle likt ett tveeggat svärd penetrera det massiva molntäcket. Den mörka natten är över och morgonen gryr. Morgonen gryr för mig och Daniel och jag kan inte annat än börja känna mig genuint lycklig över att mörkret är över.

Gryningen – jag älskar den.

(tack för allt stöd, ni vet vilka ni är)

Publicerad: december 29, 2013 - Saker som betyder något |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

8 Kommentarer |

God jul!

Tja det verkar som att jag överlevde även denna julen.

I år har jag frångått mina principer att inte fira jul utan hade både gran och ljusstake. Det blir väl så nu när jag är pappa antar jag.

Jag är inte så mycket för att köpa slit-och-släng-skit så av mig fick Danne helt enkelt sina första värdepapper.

Här är Danne i sin lekhörna. Ni kan se några av hans favoritleksaker: framför honom har vi popup-djuren, på hans högra sida (ovanför) ligger hans ingengörsplatta med kugghjul och där bredvid klosstornet som är en av de få saker som vi köpt helt nytt till honom (för 40 ovikta på IKEA). Om man surfar på bloggar för nyblivna barnägare är det verkligen helt galet vad folk köper grejor. Men det är bra sen svämmar blocket över med prylar att fynda. Typ allting till Danne kommer från blocket, loppisar eller har Helene fått från sina kompisar.

Det finns ingen som helst koppling mellan pris på leksaker och hur kul barnet har. Min bästa ”nöd-leksak” till Danne är en röd diodcykellampa från teknikmagasinet för 20 spänn. När ”inget annat hjälper” så släcker jag ner och så leker vi med lampan och gömmer den under saker eller bakom saker. Nu vill jag inte låta som the Nanny men jag tror att det är mycket enklare att lära sig ”under” och ”bakom” om det sipprar fram lite ljus som visar var lampan är utan att visa själva lampan. Dessutom ser han förjävla rolig ut när han biter på den och den lyser upp munnen från insidan.

En annan favorit är en kylskåpsmagnet i form av en Scouttrooper-hjälm den är också intressant antagligen inte för att den är dyrt köpt i Japan utan för att den inte beter sig som andra saker eftersom en sida är magnetisk och av någon konstig anledning då fastnar på kylskåpet. Den går alltså enkelt att röra variabelt i x och y-led men i z-led är den antingen på eller av. Det fattar ju vem som helst att det då blir väääldigt spännande att utforska!

Han har inte riktigt fått in snitsen att krypa utan ålar eller går med hjälp.

En av de roligare sakerna är hans discovery-finger som ska peta på precis allting. Ser han något av intresse så åker upptäckarfingret fram! Knappar och displayer är det roligaste och åka hissen är en stor favorit. Då spritter det i hela kroppen på honom!

 

 

Publicerad: december 25, 2013 - Danne, Saker som betyder något |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Skriv en kommentar |

En dubbelgångare på gång!

Sist jag lämnade in Danielen på mini-Sats (Sats barnpassning) så sa Ellinor att jag var jääääättelik en annan förälder. Så lik att hon tog fel.

Senaste på dagen var jag på kooperativet och köpte förplägnad varpå kassörskan utbrister: Hur är det med lilla vovven då? Vovven? Ja har du inte en hund? Näää… Ja men du är så himla lik en annan som har hund som brukar handla här!

JAHA! WTF! Det verkar onekligen som att jag fått en dubbelgångare! Otroligt spännande! Vad jag har förstått rör det sig som en mycket elegant, välbyggd, klok och ytterst trevlig man i sina bästa år! Åhh jag bara hoppas att jag springer på honom framöver, låter som goda chanser att bli bästisar!

Eller så är det helt tvärt om, att det är jag som är dubbelgångaren. Läskigt. Kanske går runt och är någon annan.

Publicerad: december 20, 2013 - Fredde |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Skriv en kommentar |

Hej Senil!

Senaste året (åren, minns inte exakt) har jag blivit mer och mer senil. Jag minns inte riktigt när det började men i går verkar det nått någon form av kulmen.

Det ringer i telebobo och jag jonglerar upp den för att se att det är ett okänt mobil-nummer, jaha bäst att svara!

Världens bästa Joel ringer och frågar om jag har parkerat en vit gubb-volvo på Åsögatan. Nej, men jag har parkerat en mycket exklusiv herrgårdsvagn av årsmodell -92 på nämnda gata. Ja med lite rost, ja precis med tonade rutor, ja precis du talar med ägaren – vad kan jag göra för dej?

Men det var tvärt om, det var Joel som kunde göra något för mig. Världens bästa Joel hade nämligen observerat att jag glömt mitt VISA-kort i parkeringsautomaten! Och inte nog med det, inom loppet av ett par minuter har han trollat fram mitt telefonnummer och ringer för att mötas upp och överlämna mitt VISA-kort.

Alltså snacka om vilken otrolig vänlighet!! Jag blev varm i magen! Dessvärre hade jag inga likvida medel att återgälda tjänsten med förutom en skrynklig byxljummen tjuga – det duger inte, här krävs minst en choklad-kartong.

Men efter att ha sovit på saken så avstod jag chokladen och tänker istället skicka ett platt paket från bolaget, jag vill inte att Joel ska ha besvär med att behöva gå till paketutlämningen, köa och sånt.

Andra tecken på att jag blivit senil är att jag får åka upp en gång med hissen och kolla att jag låste ytterdörren.

Ibland får jag åka upp två.

Ibland tre för då måste jag kolla så spisen är av.

Sen ytterdörren.

MEN – hör och häpna – jag har värsta bästa iden till hur man kommer ihåg om man låste dörrfan eller inte. När man låser så trycker man sin tumme mot låset ett par sekunder och volia så får man ett avtryck av låset så man under kommande ångest-minuter bara kan titta på och konstatera att dörrn är låst…

Spisen har jag ingen lösning på än. Funderar på att kasta ut skiten. Vad har spisen gjort för mig? Nä fy fan, där blir ingen julklapp no-way!

I går pimpade jag och världens finaste lilla kille upp julgranen.

 

 

60min@255watt (85%)

Dagens pass gick lite sämre än de föregående två som å andra sidan gick mycket bättre än väntat. Idag låg pulsen +8bpm mot förra passen men ändå, det var helt okej.

Iden med att öka volymen och minska intensiteten går sådär.

Jag testade att köra ett 120min på ca 220watt men allvarligt, det var så tråkigt att jag höll på att krevera. Så plan B blir att förlägga volym-passen utomhus antingen på MTBn eller om jag orkar fixa klart CXen.

Hellas 12:e December

Ibland när solen tittar fram så passar jag på att cykla en runda i Hellas. De här november/decemberturerna känns bara som en stor bonus.

Här passade jag på att göra en fin vurpa! Måste säga att när jag ser cykeln ligga sådär på stenarna blir jag verkligen osäker på om jag ska skaffa min en ny kolfiber-mtb.

Med några dagar kring nollan så var greppet idag absolut sämst tänkbara så lufttrycket i däcken var så lågt det gick. 650b är fint men jag hade gärna haft 29″ idag med lite extra grepp.

Blött blött blött! Men solen i ögonen, plusgrader och delvis blå himmel – underbart!

Winter is comming! Blev lite snopen vid första surhålet när det var tunn is ovanpå. Men den brast lätt och det krasade fint! Skönt! Kändes som att mota bort vintern.

Jag cyklar upp mot gröna och spottade en bred pöl och bromsade in för att jag tänkte spräcka isen försiktigt så att det skulle bli ett lååångt spår i isen, tänk isbrytare, vilket kunde bli ett fint foto.

Det var ju bara den lilla detaljen att is-fan aldrig sprack och jag kan nog säga att det var en himla tur att jag klev på lite mjukt för nu blir det bara en Bambi-vurpa med benen åt olika håll. Hade det gått snabbare hade det garanterat varit näsblod.

Master your ass!

Hösten har varit ett helvete, kort sagt. Men träningen har ändå gått bättre än väntat, nästan lite för bra. FTPn (miniräknar FTPn) har legat på 280-290 i 2-3 månader och jag har väl i ärlighetens namn inte gjort några större ansträngningar för att bräcka 300-gränsen utan mest harvat på med halvloj tröskelträning. Känns lite bakvänt att formtoppa inför nyår. Helst vill jag bara ligga runt 290-295 tills våren står runt knuten.

FTP är alltså snitteffekten man kan köra på i 60-minuter.
Miniräknar-FTP har jag räknat fram genom att ta min snitteffekt på 30min * 1.03.

Planen för vintern var även att gå ner 5-6 kilo och min tanke kring det var att invänta sjukdom och då snåla in på kolhydrater och vila bort lite späck. Förra vintern kunde jag inte träna nämnvärt på 3 månader vilket hade passat perfekt att använda för att justera vikten eller banta som tanterna kallar det, istället åt jag godis och tyckte synd om mig själv. Men nu har jag till min stora glädje haft turen att få vara i träningsskick mer eller mindre hela hösten! (Peppar peppar). Jag har kosttillskottat med: Zink (2x RDI), C-vitamin (x10-x20 RDI), D-vitamin (x2 RDI), Antihistamin och regelbundet gnagande på ingefära.

Så nu får jag helt enkelt ta saken i egna händer och dra ner på intensiteten och öka upp volymen och vara striktare med kosten. Självklart kör jag med ketostix, så slipper jag chansa!

Ett annat nytt inslag i min träning är att gå på gym, för fan!

Det är svindyrt att gå på gym, man känner sig skitful bland alla vältränade snyggingar. Dessutom är det relativt tråkigt. Pumpa ett par gånger och sen sitta och bita på naglarna några minuter innan det är dags att maxa på bänkpressen igen, sen vänta och bita på naglarna och upprepa, gå och frusta lite framför spegeln och grymta.

Fördelarna däremot är att det fint att kunna punktträna mage, rygg och axlar vilket jag aldrig gör annars och så självklart att de har barnpassning, det är bara att lämna in Danne i 90 minuter och sen kan man rycka lite i vikterna och sen… ta en lååååång dusch och sitta en lååååång stund i bastun och läsa en bra tidning!

Sammantaget gör det gym med barnpassning till en riktigt bra grej! Värt varenda spänn!

Såhär går det till att börja gå på GYM: