#118 10 x 30sek (400->500w)

puls

Grejen med wattbaserad träning är att man får stenkoll på formen och FTPn. Fördelarna är ju uppenbara men en nackdel är att man med lika stor säkerhet ser hur dålig man är om man tar en paus eller annat jox eller om man kör på snålt med kolhydrater. Vips åker pulsen uppåt och watt / puls förhållandet blir sämre och trenden vänder åt andra hållet än vad den ska åt – fett tråkigt och dåligt för motivationen!

Så, för att råda bot på detta får jag helt enkelt köra andra pass än de jag brukar. Jag brukar köra mest 60min pass men även 20min och 30min. Ibland 4×4 men det är mest under vår/sommar.

Hur som. Tanken är att jag testar mig fram lite vad som funkar att köra utan kolhydrater, eller med lite kolhydrater i alla fall. Käkade ca 350kcal innan passet och hade spår av ketoner i kisset några timmar innan då det var helt klart väldigt lite kolhydrater i systemet.

Det blev 10st 30sek sprintar med 30sek vila. Hade pendeln på 5kg och började på 80rpm (400w) och ökade till 100rpm (500w). Hela iden är att inte titta så noga på siffrorna utan bara brassa på ett par sprintar och sen återgå till vardagen. Tycker det hela kändes bra.

Årets sista och 118:e pass…

 

 

 

Publicerad: december 30, 2014 - Testcykeln Monkan och jag |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Skriv en kommentar |

#117 60min@255w (85%)

watt

Bjöd kroppen på en 60minutare på 85% av min FTP och den satt fint. Sen förra gången för tre veckor sen har jag varit sjuk en vecka sen har jag mest gnidigt 20min@90% och försökt undvika kolhydrater, något som gått sådär eftersom julen stod för dörren.

Men jag tänker att om jag inte snålat på kolhydrater hade det sannolikt varit ännu värre. Nu kom jag ur julen på +/- 0 kilo.

Efter dessa veckorna har jag också kommit till insikten att det går inget vidare med nuvarande upplägg att pendla mellan ketos och äta kolhydrater inför passen. Under januari får det helt enkelt bli en ny strategi: mer ketos och lägre intensitet på passen. Kanske damma av vinterhojen eller köra puls-baserat istället för watt-baserat på Monkan. Hur som – något måste göras!

Hur som, passet gick helt okej. FTPn skulle landa kring 290w hävdar miniräknaren.

Publicerad: december 27, 2014 - Testcykeln Monkan och jag |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Skriv en kommentar |

#116 20min@270w (90%)

watt

Självaste julpasset! Förväntningarna var inget vidare pga obefintlig sömn, pga underbart barn. Jag hoppades hålla mig under 175. Ganska mycket kolhydrater idag och dagen innan men inga enorma mängder. Kroppen bjöd på en sänkning med -1bpm. Tack för den.

Börjar gilla de här 20-min passen bra! Kort och intensivt, perfekt att bara ”slänga in”.

Publicerad: december 24, 2014 - Testcykeln Monkan och jag |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Skriv en kommentar |

Det här med att fira jul…

Tessans pojkar åker bort över julen så vi firade julen redan i helgen.

Ett strålande upplägg! Nu såhär dagen före dopparedagen känns julen redan överstökad och jag är redan på annandagen. WIN!

I flera månader har jag gått med en frisk känsla i bröstet över denna ohyggligt braiga present Danne ska få, en DIY Dumper. Just det – en dumpers på vilken man kan mecka bort hjulen, hytten och flaket. Till sin hjälp får man en liten mutterpicka. Ja visst, självklart är han för liten för att snappa detta med höger- och vänstergänga och sånt men jag tänkte väl att vi kunde mecka tillsammans typ Danne pekar – pappa meckar.

Undertecknad sköte själva jultomtandet och jag får säga att det gick mycket bra. Eller som Tess uttryckte det:

Jag har aldrig i mitt 33-åriga liv varit med om en mer energisk och vältalig tomte. En insats som jag skulle nominera till tomtarnas Golden Globle anyday.

Jag har en ganska bra historik över att vara tomte faktiskt, det kan man inte tro men så är det. Redan i småskolan brukade jag och en klasskompis Mattias få turas om att axla rollen som Tomtefar under julpjäsen. Undertecknad som tomtefar i klass 3 (om jag minns rätt):

jultomte

Efter lite paketutdelande vågade sig Danne fram och hämtade en julklapp och jag möttes av en helt annan blick än den jag brukar få – han såg så rädd ut men samtidigt så nyfiken och det syntes att det var mycket spännande.

Så efter tomtandet så skulle jag äntligen få se Dannes reaktion över dumpern och jag hjälpte honom att öppna paketet, plockade upp dumpern och han uttryckte ”Trasig” och pekade på de saknade hjulen som jag glatt monterade dit med de medföljande skruvarna. Jag tittade på honom och inväntade en storslagen return-of-investment… Istället blev det ett sammanbrott. ”BORT BORT” skrek han hysteriskt och pekade på skruvarna som håller i hjulen. Tårarna rullar nedför kinderna och livet är bara ett mörker. Jag försöker förklara att skruvarna håller fast hjulen och tar tar bort skruven -> tystnad -> då trillar hjulet av -> sammanbrott. PUH. Alltså. Pappa-business är inte lätt alla gånger.

Vi fick gå vidare på nästa paket: ihopbyggbara hamburgare. Mycket mer lyckat.

Bonus-åttan fick en guldgruva i Lego som vi byggde ihop.

Senare försökte jag sälja in dumpers-meck till Danne och det gick lite bättre i alla fall så att mutterpickan var kul att köra med men skruvarna, nej – det gillar vi inte, ännu.

danne-mutterpicka

God jävla jul, dårå!

 

#115 20min@270w (90%)

watt

Julfirande = mer kolhydrater = mer effekt, eller rättare sagt lägre puls men det är sak samma. På mina 90% pass ligger pulsen på 75-85% av maxpuls och enligt profetian så kan man ligga på upp till 70% av ens maxpuls utan kolhydrater och det är här själva dilemmat.

Vikten är tillbaka på ursprunget: +/-0 alltså.

#114 20min@270w (90%)

watt

Efter förra passet då jag varit rejält snål på kolhydrater så testade jag att äta ”normalmycket” kolhydrater sen kvällen innan och vips så vände kurvan och pulsen sjönk med -2bpm. (Snudd på -3bpm). Helt klart är att 90%-passet behöver kolhydrater i tanken.

Frågan är bara om intensiteten ska sänkas eller kolhydraterna ökas??

Vikten oförändrad sen förra passet: -1kg.

#113 20min@270w (90%)

watt

Jag får inte riktigt till det med LCHF och träningen. 90%-passen är klart över vad man kan köra utan kolhydrater och det är svårt att veta hur mycket och hur långt innan jag behöver äta kolhydrater för att kunna genomföra passen bra. Som idag. Utgår från ketos ca 0.5 mmol/l igår 20.00. Åt då en ost/skinkfralla och yoghurt med bär. Samma sak på morgonen, sen två timmar senare testar jag ett pass och det syns redan på första minuten att pulsen är 5-6 slag över ”normalt”. Avbryter och väntar, äter mer kolhydrater till lunch och dricker kolhydrater. Testar en timme senare. Pulsen lite lägre men påtagligt högre än sist. Slutade på +3bpm mot förra. På slutet av passet var jag uppe på 184bpm alltså min tröskelpuls.

Av allt att döma hade jag inte tillräckligt mycket kolhydrater i musklerna för jag känner mig helt frisk i övrigt och en försämring sådär skulle vara osannolikt. Själva passet känns ungefär som vanligt det är mest att pulsen ligger högre.

Velar lite mellan mer kolhydrater eller mindre intensitet på passen. Lutar åt det senare. Men samtidigt, 20minutaren är det slappaste passet jag kör på Monkan.

Hej Pekkakaksgarage

Pepparkaka är ett nytt och lite krångligt ord för Danne som istället blir pekkakaka, fullt förståeligt. Ni som känner mig vet att jag är en praktiserande anti-jul-evangelist. Men nu med Daniel och hans två bonus-”syskon” i bilden går det inte att slakta tomtar, bränna nissar och varna för julens fasor.

Sen förra julen är min inställning till julen förändrad ifrån: MOT JUL till NEUTRAL. Tess roddar julen och jag bara flyter med. Bär hem en gran här, äter en lussebulle där osv.

Häromdagen var det pekkakakshus-bygge och eftersom jag tycker standard är för töntar så bestämde jag mig att bygga ett pepparkaks-garage med Danne. Han är hooked på garage, eller gasch som han kallar det och vi bygger gasch både här och där till hans små bilar.

pepparkaksgarage

Baksidan av gaschet syns i nederkant och jag får säga att det har en ganska generös och klädsam takdekoration i form av gelehallon och nonstop.

Idag hade jag avslutning på denna omgångens samtalsterapi. Känsloladdat men helt okej. Detta året har bara varit en stegvis resa uppåt. Känner mig tacksam. Jag mår bra. Hold tight.

 

#112 20min@270w (90%)

watt

Efter två rehab-pass tyckte jag att jag var krisp nog att riva av en 20min@90% Snålt med kolhydrater tills ca tre timmar innan. Passet gick helt okej, bättre än förväntat. Pulsen steg med +4bpm men det var som sagt väntat efter sjukuppehållet.

Vikten har börjat ticka neråt: -1kg än så länge.

 

Förkylning och ångest

Sammanfattning av veckan:

Veck-skrället började förra fredagen då jag var bjuden på julbord men vaknande med smärta, skräck och förkylning i kroppen. Men eftersom jag bestämt mig för att jag under året 2014 ska gå på alla sociala prylar under hela året – utan undantag – så var det bara att släpa mig iväg. Dessbättre kvicknade jag till och vi hade jättetrevligt och jag var ohälsosamt mätt strax innan midnatt.

julbord

Jag är bäst på att äta ägghalvor och brukar kunna ligga kring 14-16 stycken innan kroppen börjar säga ifrån.

En nackdel bland alla fördelarna är att jag dels får en jädra tinnitus när jag dricker samt högre puls som gör att jag får skitsvårt att sova. Sova dåligt är förkylningens bästa vän och så blir det bara en nedåtgående spiral…

Dagen efter bjöds det på julfika med Tessans släkt så då var det all in på kolhydraterna, igen. Kolhydratsnåla under julen känns bara som en generellt dålig ide. Danne sköte sig mycket bra och var glad större delen av tiden. Drog sköna vitsar och skvalpade med glöggen.

Hur som, förkylningen gav inte med sig utan växlade upp ett snäpp. Sämsta är att jag blev för seg för att jobba och jobba är lite av en nödvändighet för mitt välbefinnande (hur sjukt det än låter).

Programmera håller tankarna i schack eftersom jag alltid måste sitta och koncentrera mig. Det är min grej. Ju mer jag kan koncentrera mig på saker ju bättre mår jag. Sakta sakta kommer ångesten krypande och tar över tankebanorna och allting blir mörkare och mörkare oooch mööörkare… (om du läser högt så dra gärna ut på orden för dramatikens skull). Jag har en släng av bipolaritet och det är fett jobbigt att alltid ha ett mörker from hell som flåsar i nacken. :):

Genom årens lopp har jag lärt mig olika tricks så jag får vardagen/livet att funka utan mediciner och skit men det blir alltid jävligt jobbigt när något som sjukdom eller annat rör runt i vardagen.

Måndag: hade demo med ett system jag byggt och möte med revisorn så snart får vi se om det blir någon julskinka till julbordet eller bara varsin skiva bacon.

Tisdag: jobbade så gott det gick. Tog ett par kalla på kvällen i trevligt sällskap – samtidigt som planer smeds.

Onsdag: jobb så gott det gick och sen vägrade bilen att starta och jag trodde först att det var batteriet som var dåligt så jag laddade det till dagen efter och testade igen: klonk. Man hör hur solenoiden klickar till men veven rör sig inte en enda grad. Fan. Då lutar det åt startmotor eller en så enkel sak som att motorn är dåligt jordad emot bilens chassi.

Det är enkelt att felsöka och detta är ett trick ALLA borde kunna: man drar en startkabel från batteriets minus-pol till motorn, tex till lyftöglan och sen testar man att starta. Hoppar den igång då betyder det att motorn som är gummiupphängd inte är tillräckligt bra jordad emot bilens chassi. Det kommer leda till ökad resistans med påföljande spänningsfall och då räcker inte krämen för att dra igång motorn.

Under en snabb okulärbesiktning hittade jag detta bakom ventilkåpan…

jordkablar

Hallå lixom what-the-fuck och allt det där men allvarligt liksom hallå!

Jag drog fast dem i ventilkåpan och wroom wroom så var patienten symptomfri. Like a Volvo-ägare. I helgen ska jag kolla efter var den större jordflätan ska sitta och se om det är något knas med den.

På torsdagkvällen var det familjehäng hos Tess. Jag lagade köttfärslimpa och försökte att inte gå upp i limningen, gick sådär. Danne var ännu sämre limmad och tog sig ett par välförtjänta sammanbrott.

Efter matning gjorde jag och Tess ett snabbt ryck och försökte julfotografera de tre pojkarna.

danne_jul_3

Att få alla tre på samma kort är ungefär lika svårt som att balansera tre golfbollar på varandra så det fick bli individuella bilder och denna ovan tycker jag blev fin.

Han gillar sin nya bil skarpt och kör runt med den och ännu har jag inte börjat putta honom i den och jag försöker skjuta på det. Det känns som att börjar jag putta honom i bilen är det inte så kul att sparka själv och då blir min huvudsyssla kommande månader: att putta honom i bilen.

Fredag och nu börjar jag fan äntligen bli frisk. Mest jobb men jag passade på att ta en lunch-promenad kring fjärden. Solen sken.

fredag

I veckan gjorde jag också en OMX30-index-sniffare som verkar funka finfint. Dock tveksamt om jag gör någon publik version. Jag har i alla fall uppdaterat tabb.at så man kan följa OMX-30 indexet.

En hel del upp och ned i veckan. Skönt i alla fall att jag verkar vara frisk.