#103 SMACK-tempolopp Karby 19km

Formen är okej men pysket har inte varit vidare bra denna sommaren. Men det är viktigt för mej att följa vad jag har planerat och tempoloppet i Karby är en start på avslutningen av sommaren. Sträckan är den första jag körde tempolopp på och fick blodad tand där för några år sen.

Yr hade lovat uppehåll så jag vad vid god min när jag rullade ur människobyn trots dugg på rutan.

Väl framme fortsatte det bara att regna och regna och regna. Satt i bilen mest och tänkte på att hjälmens visir inte funkar vidare bra i långt regn eftersom det gärna immar på insidan.

Luras inte av den blå färgen, det är toningen på rutan.

rutan

Ja men fa van, jag har ju inte tänkt dega tjugo ovikta skattade rikesdaler i onödan så det är väl bara att fräsa ur näsan och harden the fuck up en smula baby.

Starten gick dåligt för jag missade pedalen och ett varv senare for jag iväg nedför backen. Över vägen låg det nyklippt gräs och det regnade på. Lagom till att jag fått upp farten får jag sikte på denna gräsklippande traktor. Fukk pace. Lock and load, charge and attack.

Slank om tranktorn i ett moln av damm och förutom att det regnade och så så fick det ganska bra. Tuggade på. Tog det väldigt lugnt i svängarna och såg till att ha rejäla marginaler för att inte krascha i vätan.

Tuffade på mot vändningen och gjorde en lugn och säker vändning och vevade igång igen. La några kilometer bakom mig och blir omkörd av två snabbare och inspireras att ta i något mer men istället för ont i benen får jag ont i magen helt enkelt.

Ont i magen och 100% är en omöjlig kombo och jag slår av en smula och sätter mig upp istället och det känns något bättre. Det är inte dags för busken utan bästa alternativ är att hålla kursen och fortsätta framåt så får det gå lite som det går. Testade några gånger att lägga mig ner på aero-pinnarna men det kärvade ihop sig igen så tja va fan, det är väl bara att fortsätta och ta det som en man. Regnade hela vägen.

Satt upp resten av sträckan och målgången var ganska otydlig så jag visste inte riktigt när jag gått i mål faktiskt. Men sen var det bara att pusta ut och rulla bort till bilen för torrt ombyte.

Om jag räknat rätt kom jag 15 av 37. Tiden 28:00 enligt listan men 27:41 enligt min GPS? Snitt 39.8km/h. Och NP-effekten blev: 318watt vilket såklart var lägre än väntat hade hoppats på 320+ men det var ändå inte så dåligt som det kunde varit heller.

puls

Vändning vid 14. Ont i magen vid 20 och framåt.

Kändes nog egentligen varken eller efteråt. Skönt när det yttre är i fas med det inre. Jag litar inte på någon. Jag hoppas inte på något. Jag vara tar det meter för meter.

Just det hade videokameran på så och här är filmen:

Hastighet och watt och sånt dyker upp efter starten.
 

Publicerad: juli 29, 2015 - Intervall / Tempo |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Skriv en kommentar |

#102 Hem till Hellas

Det blev en måndagsträning längs favoritrundan. Sickla skiftet och sen gröna öp öp öp är inte blå favoriten? Stämmer. En bit in på gröna upptäcktes misstaget som rättades till.

paus

Pisspaus på gamla vanliga stället. Jag är som en hund, man har sina favoritträd att pissa på.

Visst vemod infann sig. Sista rundan som Söderbo. Men Hellas kommer ändå inte ligga längre än en varmkörning med bilen bort och jag försöker hitta stöd i det.

Publicerad: juli 27, 2015 - MTB / Tisdagsrajd |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Skriv en kommentar |

Juli

Förra veckan hade jag Danne och farmor kom på besök. Ganska trångt och dålig sömn men ändå så härligt. Härligt att prata med mamma om livet och härligt att prata med Danne om bilar och annat som rör sig i hans huvud. Jag är så himla nyfiken på vad som rör sig där inne. På senaste tiden har han snöat in på ”Tayo little blue bus” och igår när han låg och sov så pratade han i sömnen och sa ”Hej Tayo” och då undrar man ju vad han tänker och drömmer. Vad underbart det måste vara med en så liten och avskärmad värld. Helt fri från verkligenhetens elände. Det är liksom bara att ha kul och njuta av tryggheten.

d-1

Här bygger vi hjul till crollen. Danne snurrade och jag riktade. Han tyckte det var kul en stund. Hjulen blev riktigt bra! Kul det var flera år sen jag byggde några hjul. Appropå hjul bytte jag slangar i framhjulen på vagnen. Emmaljunga vilket sorgligt jävla skit det är. Men det är samma skit med alla vagnar. Pisskvalitet – de lux!

d-2

”Allting på?” Här är vi på Junibacken och leker Gunters korvkiosk. Mycket trevligt och bra ställe så vi slog till på ett årskort. Sen skulle vi bara avsluta med Sagotåget som började jättefint med att man åkte med en svävande korg över sagolandskapen för Madicken, Emil och Karlsson på taket. Men allting vände med Nils Karlsson pyssling då en stor råtta uppenbarade sig och Danne blev jätterädd och jätteledsen och det verkligen sved i hjärtat att jag inte kunde göra mycket mer än krama, trösta, prata lugnt och hålla handen. Sen fortsatte det med Ronja och Bröderna Lejonhjärta och det var mörkt och åskade men var som tur så abstrakt att han liksom inte kunde ta in det. Utan ”den stora musen skrämde mig” var värst och det pratade vi om efteråt och sen på kvällen när vi skulle lägga oss.

Junibacken var jättefint men skippa sagotåget. Tycker gott att de kunde haft ett för små barn och ett för större barn.

d-3

Här är vi vid en perfekt plaskdamm på söder som ligger på en ovanligt lugn innergård (bakom Bysis-torget). Han har lite problem med eksem och känslig hud (precis som jag haft hela livet) så det är undvika solen som gäller. Farmor passade på att klippa kort också så det inte ska vara så varmt och klia i håret.

d-9

Sen lagade jag en Merca som bakaxeln kommit ur läge på och Danne ville såklart titta och jag fråga om han ville se hur den ser ut inuti och en märklig känsla spred sig i kroppen när jag visade hur en skruvmejsel fungerar och hur man tar isär bilen. Just ”att ta sär” har alltid varit mig grej. Att se hur saker ser ut på insidan, hur de fungerar är en nyfikenhet som drivit mig i hela mitt liv och nu satt jag där och i ett första steg förmedlade denna djuriska drift till honom. Det var fint. Lär dej bemästra skruvmejseln och du kommer ha mycket kul. Lär dej bemästra programmering och det roliga aldrig kommer att ta slut.

Nu är det vecka 31 och min sista vecka som södermalmsbo och den kommer mest bestå av att packa och jobba innan Danne och jag flyttar till huset nästa vecka. Men idag blir det rast och vila och en MTB-runda på eftermiddagen.

 

Publicerad: juli 27, 2015 - Fredde |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Skriv en kommentar |

#100 JUBILEUM 20min@90% (276watt)

watt

Årets hundrade pass. Tråkigt nog gick det ”sådär” med en +5 bpm högre puls än sist. Sist var iof ett förvånande bra pass. Väldigt dålig sömn senaste dagarna kan såklart bidragit eller dåligt med kolhydrater men det tror jag inte. Inte mycket att lägga så stor vikt vid bara att blicka framåt. Ett hundra pass hittils i år. Tänk på det. Vilket jävla slit. Haha.

#99 15x 30s/30s@400=>500w

Klassiker, godbit, favoritofavvis kalla den vad du vill men få saker är så påtagliga som känslan av att minut för min bara totalt gå ned sig i träsket.

Minimimål: 10st, helst 14st, blev 15st 30sekunders spurtar som startade på 400w och slutade på 500w.

Härligt att smälla till med årets 99:e pass på årets 202:e dag. Ligger bara två pass efter…

watt

Vred på allt på sista. Höll på att avlida.

Everything the body needs…

Ni kommer ihåg denna scenen va:

Man tänkte liksom: fukk vad skönt att aldrig mer behöva laga mat utan bara kunna sleva i sig något. Drömmen liksom. Att det grundläggande behovet av att äta bara blir ”löst” så vi kan fortsätta leva våra stressade liv och jobba, betala skatt och bränna ut oss och dö i ensamhet för ingen jävel orkade bry sig om något annat än att jobba så staten kan spendera våra skattepengar på skit.

Men å andra sidan, det skulle inte vara fel med något som inte kräver någon tillagning och ändå är helt okej som föda. Man måste ju inte spendera intjänad tid på annat skit utan kan ju faktiskt vara med någon man tycker om. Eller träna. Eller läsa en bok. Eller skriva en novell.

I alla fall, nu finns Matrix-maten att köpa på nätet från http://www.joylent.eu jag slog omgående till på tio påsar blandat för dryga femhundringen. Och ska enligt egen utsago innehålla allt kroppen behöver.

Hur blev det då? Blev det något som man testar en gång och sen står skiten och mögglar i kökskåpet? Blev man rutten i magen? Hur smakade det? Vilken smak var bäst?

Grejen är att först blandade jag med vatten som det står och det smakade som kaksmulor utblandat i vatten. Inte så vidare läckert men efter att istället blandat ut med mjölk i en mindre mängd så smakade det faktiskt helt förträffligt. Vaniljsmaken är tveklöst bäst och smakar faktiskt som kakor upplösta i mjölk. Att det smakar smaskens är kanske inte så konstigt eftersom det är 50% socker.

Magen då? Inga konstigheter.

Hungern då, visst knorrar det igen efter tio minuter? Faktiskt inte. Jag känner mig mätt ganska länge (typ tre timmar).

Dock är jag kluven. Mängden kolhydrater skvallrar om att det inte är något man går ned i vikt på. Men å andra sidan som alternativ till ett mål skitmat a 80kr är det helt klart ett alternativ eftersom en portion kostar väl typ 15 spänn. MEN om man lever att aktivt liv och tränar så kanske det skulle kunna funka som födokälla då och då när man inte ”hinner”.

Jag ger det 3.5 av 5.  Alltså: FFFf

 

 

#98 hellas blåa

 

Väntade ut regnet genom att kolla på touren. Lagom till målgången hade det slutat regna. 

Rullade sakta genom stan. Blev prejad av en bil i slöstan. Grejen är att jag blir liksom inte ens upprörd eller ens påverkad. Föraren var trevlig och checkade om jag var okej. Öhh vi kollar om hojen är okej. Ben läker men kolfiber läker fan inte. Allt grönt. 

Sladdade håglöst runt på blåa och tänkte på livet. Att livet är åt helvete för kort för att köra på skitcyklar. Inget tankerens idag, tankarna är rensade! Zon 3. 

Funtar på något hårdare imorgon.  

#97 4×4 FRA

Lördagsfys på Drottningholm. Dagens vapen är en klassisk aluhoj med billiga träningshjul och en wattmätare. Fjärran från aero och kolfiber men så länge det sitter en wattmätare på…

Tidigare personbästa och årsbästa 372watt, nästan helt vindstilla idag och nu åker vi!

#1 377w 39.3km/h 4:10
#2 376w 39.2km/h 4:10
#3 364w 38.7km/h 4:08 (möte med häst)
#4 390w 39.7km/h 4:06

Snittwatt: 377watt. Slog personbästa med 5watt, man får tacka. Hastigheten låg 3-4km/h under tempohojen och ca 30 sekunder långsammare. En evighet men heller inget bra mått på kapacitet. Men helt klart är att det går precis lika bra att träna på en aluhoj för tio tusen med en wattmätare än med en dyr kolfiber hoj med extra allt.

Kameran var med på hojen så jag klippte ihop en 4×4 träningsvideo att ha på vintern. Batteriet tog slut så det är samma varv som upprepas fyra gånger. Intervallen börjar när man tagit till höger om kyrkan och avslutas efter den långa rakan, cirka 4 minuter och sen är det cirka sex minuters vila till nästa intervall. Tycker det blev rätt bra. Dock är mitt VIMEO-konto fullt så det blir först nästa vecka som jag kan ladda upp den.

fra

 

Bra effekt men halvsvårt att koncentrera mig. Mycket som snurrar i huvudet. På kvällen mötte jag upp några nya bekantskaper ur föräldragruppen på facebook och tog några öl på medis. Nya spontana sociala Fredde, eller något. Nä jag vet inte, jag tror inte det. Ut och kröka är inte min grej. Saknade henne något fruktansvärt när jag gick hem. Fick ringa mamma. Räddaren i nöden.

Sömnen är fortsatt jävligt dålig med mycket vakna klockan fem och grubbla.

 

trettioåtta år

Ytterligare ett år till ända.

Höjdpunkten under året är utan tvekan min älskade pojk. Jag bara känner att vi växer hos varandra ju mer vi ses och hänger ihop. För några veckor sen så hade vi vårt första ”samtal” när vi tog en glass på 18 smaker och hade något av en konversation kring bilarna som passerade. Det var inte längre bara ”gör si” ”nu ska vi…” ”inte göra…” osv utan vi pratade – kommunicerade. Kanske inte så djuplodande men ändå, kring hur glassen smakade, vad vi hade gjort under dagen och så vidare. Älskar det.

Jag är ingen större fylla år firare och van att alla är på semester mitt på sommaren tänkte jag i år testa ett nytt upplägg. Nämligen att istället för att bjuda in till kalas dra ut det över några dagar och verkligen passa på och umgås med folk jag tycker om.

1

Uppvärmningen var redan på onsdagen när jag och en vän åkte till Gålö för en kvällspromenad och det var härligt att höra vågor och lukta på tången och snacka. Till detta event hade jag ett par svarta Holbrooks.

2

Själva bemärkelsedagen började hos http://sofias-secrets.blogspot.se där ämnen som avhandlades var livet, träning och insikten. Mer om denna insikt inom en snar framtid. Som synes är det Jupiter Carbon som gäller här.

Sen åkte gänget (Jag, Danne och Mr Tang) ut till världens bästa Anna med familj och hängde och drack kaffe.

3

Dagen efter fortsatte gänget med en födelsedags-lunch med Jonte. Danne ville inte äta de tre konsum-pannkakorna hans ömma fader just köpt för 89 ovikta och skattade enkronor utan gnagde lite på min mango-kyckling. Mer samtal om livet, insikten och annat. För att göra det festligare hade jag mina blåa ungdomliga Holbrook Heaven.

Kommer det ingen tåta?
Själva tårtsvullandet hade jag förlagt till eftermiddagen som spenderades hos Dr Perre och Åsa. Både Dr Perre och Åsa är helt fenomenala på barn och Danne tycker det är jättekul att hälsa på dom. Han och Dr Perre hade ju mycket att prata om gällande bilar och Danne gjorde även en större rensning av kottar från gräsmattan.

7

Efter lite beslutsångest i kondiset så blev det ”en låda blandat” här ses min Napoleon-bakelse i framkant.

8

Danne kraffsade lite på en jordgubbsbakelse innan han ville leka vidare och jag hjälpte den där jordgubbsbakelsen till ett värdigt avslut bland mina magsyror. Mer prat om insikten. Presentutdelning och sen åkte Danne och jag hemåt. Även här var det Jupiter Carbon som gällde. Dr Perre hade ett par Dispatcher.

Jag hade aldrig varit på Mc-fukking-donalds med Daniel och har konsekvent undvikt det men häromdagen befann vi oss i en situation där det var en timme kvar till byte, han var hungrig och jag tänkte fukk värderingar och svängde inom. Och det var underbart och fruktansvärt. Fruktansvärt bara för att det var så underbart. Ett 9-pack kyckling a 60 pix som vi delade och han tyckte det var SÅ kul. Att välja var man ska sitta och äta pommes och dippa den friterade kycklinggeggan och dricka vatten med sugrör.

Istället för att han försöker slinka undan sista tuggorna blev det istället ”men jag är inte klar…” okej, inget spill, inget slabb och sen som grädde på moset bara ställa brickan åt sidan… och… bara… gå därifrån. Helt diskfritt men med en smutsig känsla av skam inom sig. Min mycket generösa son sparade även några pommes i handen som han skulle ge sin ömsinta moder vid bytet.

Nu kanske ni tänker att: vem är denna nya sociala person som skriver på Freddes blogg?

Det är jag, er favoritbloggare men ärligt talat så har jag verkligen tänkt ta mig i kragen med socialhäng och än så länge går det strålande. Förra veckan var jag på social cykelträning och min goda vän Master Ande med familj var på besök. Som om inte det vore nog har jag börjat hänga med folk ur några av de föräldragrupper som finns på facebook, vilket jag som jag tidigare nämnt har skaffat och förhoppningen är att klicka med några föräldrar och ha lite mer roligt häng de dagarna jag har Danne. Känner man att det skulle vara kul att hänga på söder eller söder om stan och har barn i 2-3 årsåldern är det bara att kasta ett mail i min riktning (fredde snabel-a freddesblogg punkt se).

Facebook OCH ta med barnet på donken – är det ett moraliskt förfall vi är på väg att skåda?

Sammantaget en mycket bra födelsedag.