#49 90min Hellas

Er favoritbloggare kommer cyklandes genom rondellen till Hammarby Slöstad och ska fortsätta vidare ner på cykelbanan och plötsligt kör en Caddy ut (liten skåpbil) TVÄRNIT! Tittar på byggaren som framför detta fordon som en praktidiot – han pratar i telefonen men lägger snabbt på och drar ned rutan för att skälla ut undertecknad genom passagerarfönstret:
Byggare: Hörru du ser väl att jag kommer från höger va??
Jag: Jodå, men detta är en rondell.
Byggare: Jag kommer ändå från höger
Jag: Jaha, ser du skylten du nyss passerade? Samtidigt tittar jag ned på backspegeln och ser att den är i perfekt linje för att idioten att se väjningsplikts-skylten 10 meter bakom bilen. Du ser skylten va, den trekantiga upp- och nedvända varningsskylten som är den enda skylten som är identifierbar både framifrån och bakifrån, vet du vad den betyder? Lustigt nog åkte han bara vidare utan att vilja slåss, jag blev lite besviken. Sjukt, trodde han verkligen att det är högerregeln som gäller i rondellerna? Måste vara ett helvete att leva med den åkomman.

Till saken, kommer ni ihåg pass 34? Då jag skulle belöna mig själv med två nya glajjor? Jag gjorde det enkelt och köpte samma modell som jag hade tidigare Holbrook från Oakley. Ett par vita och ett par mycket fräsiga blåa. Det är väl egentligen ingen direkt cykelbrilla mer en brilla.

Jag är den du känner som är mest otrendig och hopplöst omodern och skiter högaktningsfullt i vad som är modernt osv. Givetvis har jag några olika tröjor och två par jeans och så som jag växlar mellan men jag köper nästan aldrig något nytt utan använder dem tills de dör. Förra året hade jag två par identiska shorts hela sommaren och sannolikt blir det samma i år.

Men jag har ändå funnit ett visst intresse för solglasögon. Även om man har hål på tröjan så slipper man ändå luffar-looken med ett par dyra solglasögon.

I vilket fall som helst så hade vi inskolning för Danne på nya förskolan och jag tog måndag och onsdag och efter första riktiga lämnandet på torsdagen tog jag en sväng i Hellas.
atrail2

Här kör jag på A-trail och har ett av de mer utmanande partierna för dagen precis framför mig. Det hade kommit massa “fick-ludd” på linsen så det liksom lyste om tex ramen och blev allmänt suddigt. Nu tittar vi lite närmare på själva utmaningen:

atrail

Jag kör efter modellen “gör om – gör rätt” och brukar cykla om de delar jag misslyckas tills jag klarar dem (om de är cykelbara). Här ligger utmaningen i att ta rötterna där cykeln står i exakt rätt vinkel och samtidigt svänga höger på dem. Spontant kanske man tänker att man ska smyga till vänster om dem men där står ett träd man slår styret i, väjer man för det så kommer man för nära kanten på stenen. Testade två gånger. FAIL.

Eftersom det är rejält lerigt ända fram till rötterna kommer däcken vara fulla av lera och ge extra dåligt grepp, speciellt på bakdäcket, så var mycket nätt på gasen.

Efter några vändor så hittade jag linjen över rötterna och tricket är att ha hög fart in och slippa trampa mer än nödvändigt på rötterna utan istället försöka hoppa upp bakänden något som gick vägen. Ärligt talat blir det alltid lättare ju mer fart man har.

Ganska kul att stanna och nöta svåra partier sådär. Nackdelen är ju att det mesta är glömt till månaden efter när man är på samma ställe…

 

russian

Regnet hängde i luften men jag klarade mig förutom lite stänk precis innan jag var hemma.

Försökte hålla pulsen i zon 3 som vanligt.

Glad Påsk

Det blev en väldigt bra påsk med många ägg. Långfredagen åkte jag och Danne och hälsade på världens bästa Anna som fått en Maxi. Mycket trevligt och Danne lekte mycket snällt i typ två timmar så vi kunde prata. Det känns som att trots-de-lux avtagit något senaste veckan.

Påskafton spenderades till stora delar i parken:

pask_springa

Så här ser det ut när starten går, Theo är snabbast, Alvin tvåa och chubben hänger på så gott det går på jumboplatsen. Ja om inte pappa kommer springande där “väääänta…”.

pask_danne

Danne hittade till stor förtjusning ett par bilar, roligare än de medhavda.

pask_fiskar

Dagens roligaste aktivitet var att först doppa bilen i vattenpölen, sen åka nerför backen, sen får pappa hämta och sen börjar det om igen… om igen… om igen… om igen och om igen… Mycket rolig lek.

Tess frågade varför han blötte ned bilarna? För att det ska bli blöta! Allting är så självklart om man är två år. Nu sitter dessutom hela Blinka lilla stjärna!

pask_alvin

Här kommer Alvin farande. Han och Danne leker mycket ihop och lyckas ibland reta upp varandra riktigt bra.

danne_spark

Här får bilen sig en känga!

pask_fredde

Chefen softar.

Påskdagen blev det mer ägg och sen lämnade jag Danne till hans mamma och själv dog jag i soffan ett par timmar framför Ronde van Flandern innan jag dunkade in en bra 4×4 på Monarken på 351watt men den dyker snart upp i träningsdagboken här till höger.

På kvällskvisten tog jag en promp till Monteliusvägen och kollade in omgivningen:

montelius

Vi ska inte överdriva men jag kände ett spirande välbehag i min veka lekamen. Jag såg på livet med vag tillförsikt.

Sen kollade jag film och käkade ribbs i tysthet och ensamhet, jädra trevligt.

Kodade det sista på en app och skulle precis släcka lampan när grannens granne drar igång en fest. Tydligen föräldrafritt.

Vid 02:03 plingade jag på och förklarade läget. Ungefär vid fem blev det tyst. Tack för den och jag ser fram emot samtal med ynglingens vårdnadshavare inom kort.

Idag var en seg jävla dag efter den sömnfria natten. Tog en sväng på CXen och hängde med Tessan.

Sammantaget en bra påsk.

 

#41 30min@301watt

Huvudet över  ytan idag och en lång natts kvalitetsömn och en malande tanke i huvudet över gårdagens oduglighet: har jag räknat fel? Orkade jag egentligen inte passet? Allting pekade på att jag ökat effekten. Eftersom jag var något piggare och gladare idag så kändes det som mycket bättre förutsättningar trots ett halv kass-pass från gårdagen satt i benen (och huvudet såklart). Trots allt har miniräknaren ALLTID RÄTT. Det är liksom en grundsten i min träning.
watt

(30min@max under 2014-2015)

Kolhydratade med wok+ris, en flaska sportdryck, en bar och en ost och skinkmacka timmarna innan och mer sportdryck innan passet. Gick ut enligt planen. Har köpt ny GPS och hade helt enkelt ställt in fel siffror men hade även gamla igång så jag kunde byta och kolla på den istället, smrt!

Pulsen låg snäppet över planen från tio min men det höll trots allt hela vägen i mål. 301watt ger en FTP på 292watt. Vikten visade 78 i morse men 80 efter passet.

Wattmässigt är jag -11watt från PB men om man räknar watt/kilo var detta personbästa. Mitt bästa 30min är kört på 312/85=3.67w/kg men idag körde jag på 301/80=3.76w/kg. Inte så illa. Inte så illa…

Första tempoloppet i morgon men jag får avstå, dels har jag Danne och dels har jag inte rullat en meter på tempohojen ute i år och det känns som att ett par rundor i benen skulle vara fint innan premiär.

 

#40 30min @fiasko

Helgen har varit en jädra elände. Istället för romantic-business med middag på Le Rouge blev det ungefär precis motsatsen med kärleksdrama de lux. Min förhoppning är att det slutar bra men i min bipolära värld är det inte mycket som behövs för att hissen ska till bottenvåningen och sen fortsätta ned längre under jord. Långt långt långt ned i underjorden.

Det första som ryker är livslusten. Det andra som ryker är sömnen. Tankar på högvarv, för varma lakan och klarvaken vid ett, och vid tre och vid fyra och sen någon timme sömn innan verkligenheten med påföljande ångest slår till som ett godståg in i skallen.

Jobba är inte att tänka på, det är bara håglöst petande på någon property fram och tillbaka.

Planen för måndagen var att köra avslutning av träningsmånaden Mars med ett 30min max-pass. Med ovanstående förutsättningar givetvis en ogenomförbar ide men jag var ändå envis och skulle på det. Ingen frukost och en sushi för nära inpå och sen var det dags om jag skulle hinna innan dagis-hämtning.

Körde på 301watt och alltid gick enligt planen men vid 14min tappade jag koncentrationen för en stund, tankarna började handla livet, pappalivet och familjelivet och allt det där som just nu är en soppa. Ska man köra på max måste man vara där, fullt fokuserad och fullt motiverad. Det fanns ingen motivation, det fanns ingen som helst mening att jag som är helt slut mentalt ska lägga energi på att utveckla värme i en nylonrem som ligger an mot ett tungt svänghjul. Det finns ingen som helst anledning att pressa svetten ur kroppen och låta hjärtat slå så hårt det kan. Det finns ingen som helst me…. Jag har redan slutat trampa. Jag ligger redan på golvet och det trycker på i tårkanalerna. Jag tänker på Danne och hur jag på alla sätt försöker få tillvaron så bra som möjligt för honom och hur jag känner att jag bara misslyckas. Ett misslyckat träningspass stärker bara känslan av oduglighet som fyller mig.

Er oduglige favoritbloggare depp-duschade och hämtade sen upp Daniel på dagis och sen åkte vi till Spårvagnsmuseet och lekte med tåg och spelade flipper. Tack och lov blev det en bra dag med inte så många protester och utbrott utan det flöt på ganska bra.

Ett sömnpiller och sen sov jag som en stock hela natten och idag känns allting faktiskt en smula bättre och jag tänkte jobba så smått under dagen, kanske bottnade livet igår och är på väg uppåt igen? Får hoppas det för såhär kan vi inte ha det.

30min max får nog vänta en vecka eller två tills jag är på banan igen.

 

#30 Vårpremiär i Hellas!

hellas

Ja det var ju inga större fel på måndagsvädret. Jag byte en eftermiddag vid tangentbordet mot en kväll vid tangentbordet och ägnade eftermiddagen av att rulla årets första runda i Hellas.

Äventyret började med att stans-geggan i Scalpellen stått och torkat så det var lite pyspunka både fram och bak. Helt odramatiskt tog jag fram reserv-mtb – min gamla trotjänare och pumpade däcken och gav mig av. Även här var det lite torrt i däcken så det blev några pumpningar men funkade ändå okej.

Underlaget var mycket bra och rundan mycket trevlig. Lite kallt om tårna bara. Tekniken satt bra.

Ryggen som känts som ett helvete blev betydligt bättre av en runda! Jag får ont som satan av att lyfta saker på 12 kilo en bit från kroppen och det är inte alls samma rörelse när man cyklar. Tvärtom verkar det skaka runt ryggraden på ett gynnsamt sätt.

rush

Har lite funderingar på att kränga denna pärla. Cannondale Rush Aluminium. Storlek M och passar mig som är 179,5. Har lite olika gaffelalternativ (Lefty MAX, Lefty DLR eller Lefty PBR kolfiber som sitter på) och hjulalternativ: DT Swiss  26″ eller HOPE+ZTR Crest 27.5″/650b (som sitter på). Singelklinga fram och 9 delat bak. XT/SLX. Avid bromsar. Helt perfekt att för att sprätta runt i skogen med.

OBS: Endast omcyklad. Ev byte minigris. Alltså en liten som förblir liten och inte sen blir stor som en vanlig gris, alltså mini hela tiden.

Hojta till vid intresse.

Hmm… börjar redan ångra mig!

Zon 3 men det fattade ni nog!

Träningsmånaden Februari

Ytterligare en månad på “gå-ned-i-vikt”-projektet avverkad och här kommer sammanfattning.

Vi går direkt på siffrorna:

Före:
(1 Januari)
Vikt: 85-87kg beroende av våg och beroende av hur mycket jag ätit.
Midjemått: 100cm
FTP: 290w (enl miniräknaren)
Fett: 20%

Efter en månad:
(31 Januari)
Vikt: 81-83kg
Midjemått: 95cm
FTP: 278w (uppmätt)
Fett: 18%

Efter två månader:
(1 Mars)
Vikt: 79-81kg
Midjemått: 92cm
FTP: 281w (uppmätt)
Fett: 17%

Alltså: -6kg, -8cm midjemått, -9 watt och -3% fett.

Träningsvolymen för Februari var ungefär som för Januari dock var jag sjuk en vecka så det blev bara 10 pass fördelade på typ:
10st pass: 10x 30s/30s @400=>500w + uppvärmning: 200min
10st pass: 25min power-yoga: 250min

Totalen: 450min => 7.5 timme för en månad – alltså pisslite.

Intressant nog så har FTPn ökat från 278watt till 281watt. En marginell ökning, men ändå en ökning och det är ju positivt. Målet har bara varit att gå ned i vikt samt bibehålla FTPn.

Kontentan är att om man vill tappa vikt så är kombon 30sekunders HIIT-intervaller i kombination med ketos perfekt.

watt/kilo
Det fina (och själva poängen) med upplägget är att vikten ska sjunka snabbare än effekten och ge ett bättre värde för watt/kilo, såhär ser det ut hittils:
290/87 = 3,33
278/83 = 3,35
281/81 = 3,47

Tröskelträning utan kolhydrater
Ett ganska vedertaget fakta är att man inte presterar lika bra  i typisk konditionsträning utan kolhydrater som med kolhydrater i kroppen. Fine, låter rimligt men som watt-knarkare och van vid pulsträning undrar man ju vad som “egentligen händer”? Ja menar normalt sett är det inga problem för mig att köra ett pass och utifrån siffrorna på watt och puls relativt enkelt kunna avgöra var jag ska ligga för att klara passet och om jag ligger över eller under min oansenliga kapacitet.

Normalt sett är det ju bara att följa pulsen i första hand för att se om jag kommer klara hela passet eller inte. Watten kan också ge en bra vägledning men om tanken är 30min max och pulsen ligger på 90% efter 5 minuter är sannolikheten obefintlig att klara passet på den givna effekten och det är bara en dålig ide att fortsätta. Som Master Ande brukar säga: “Som att att mecka med motorn igång”.

Så om jag kör ett pass enligt “normala upplägget” fast i ketos (utan kolhydrater i kroppen) vad kommer hända? Okej att jag inte kommer prestera lika bra, men varför? Vad händer? Vad känner man? Får jag ont i knäna eller får man andnöd och måste avbryta? Ja menar detta måste ju precis som på vanligt vis kunna utläsas från pulsklockan och trots avsaknad av kolhydrater följa kroppen normala utmattnings-regler??

Så jag testade att köra 20min på 270watt först i ketos, sen två dagar senare med kolhydrater, sen ytterligare fyra dagar senare med mer kolhydrater:

Pass Snittpuls Snittpuls (%)
#1 185bpm 91% Utan kolhydrater, ca 1.5mmol ketoner
#2 177bpm (-8bpm) 87% (-4%) Två dagar med kolhydrater
#3 171bpm (-14bpm) 84% (-7%) Sex dagar med kolhydrater

Tre identiska pass inom loppet av en vecka med en ökad mängd kolhydrater och skillnaden är mycket stor. Alla som puls-/effekttränar vet att skillnaden på att köra ett pass på 91% kontra 84% av maxpulsen är väldigt stor – 7% för att vara exakt. Något som inte bara “sker” utan måste bero på något. (Som parentes körde jag ett 30min@100% mellan pass 2 och 3 och givetvis kan den träningseffekten påverka).

Så, mindre mängd kolhydrater ger en ökad puls helt enkelt – så var det med den saken.

Men visst väcker det en mycket intressant fråga:
Om man då kompenserar för den ökade pulsen genom att sänka watten, hur påverkar detta träningseffekten? Gud vad spännande! Detta måste jag undersöka under hösten. I teorin borde det inte alls vara omöjligt att kombinera ketos med tröskelträning om man sänker effekten med 5-10% då skulle man kunna ta det bästa av två världar och bränna kroppsfett och samtidigt öka FTPn och inte som nu: tappa vikt och bibehålla FTPn.

Låter som ett lagom höst-projekt.

Nu under mars är iden att försöka balansera mellan “lagom” med kolhydrater och tröskelträning. Ligga kvar kring 80 i vikt och i alla fall nå över 290 i FTP.

På Thåström med mamma

Saken var den att jag velade in i det sista om jag skulle köpa biljetter eller skita i det. Senaste skivan är bara en månad gammal och jag har plöjt igenom den 50+ gånger men i princip ingen låt fastnade. “Långsamt genom” tycker jag är skivans bästa. Lite synd. Senaste skivorna har varit i en bra trend men denna plattan är det lite väl mycket pratsjungande (tänk Lill-Babs) och segt tempo och en hel massa nödrim.

Så jag var väl inte jättesugen, men två dagar innan konserten slog suget till och jag trålade blocket som en galning efter en biljett till onsdags-spelningen. FAIL. Dessbättre fick jag napp dagen efter till torsdagen och påpassligt nog kom farmor Eva på besök så hon fick följa med!

thastrom

Konserten blev en mycket positiv resa och vid hälften kändes det som “bästa konserten nånsin med Thåström”. Det lät skitbra och låtarna från seg-skivan var påtagligt bättre. Stampa på baskaggen och dra upp disten! Hur svårt kan det vara?

Lite sämre låtval på slutet men ändå en mycket bra konsert, 4 av 5.

Farmors utlåtande:

Ja får väl säga över förväntan. “Kom med mig” kände jag igen samt “Djävulen och jag” från Fredriks ungdom. En pall hade varit bra att ha med. Får en trea i betyg.

 

 

Fantastisk version av den gamla Imperiet-rökaren.

Riddarholmen – ÄNTLIGEN!

riddarholmen

Jag är ju förärad med att ha Stockholms vackraste vy precis runt hörnet och år in och år ut har fjärden varit full med pråmar och annat skit men nu verkar de äntligen vara klara med byggandet för häromdagen så kunde man äntligen njuta av den vackra Riddarholmen i sin fulla prakt.

Fint som snus. Synd bara att jag ska flytta härifrån. Dock har vi inte hittat något hus ännu. Eller hittat och hittat det har vi väl men om det inte är mögelmossa över hela är det någon rik oljeshejk som budar hem dem. Funtar på husbil.

 

Det var väl inte så…

…att 2015 innebar någon större raketstart på bloggandet men ju längre det går ju mer storslaget tror man att det ska bli, eller hur?

Det blir inte så storslaget men några suddiga bilder från Dannes kalas blir det.

danne-fyller-ar

Observera den mycket vackra tårtan i form av en Herrgårdsvagn som farmor och jag gjort. Danne pratade mycket om “biltårtan” efteråt.

danne-ritar

Här leker han med en analog ipad som han fick av Tess. I övrigt fick han bilar, bilar och bilar (bra) och en sångbok av sin far som han tyckte sådär om. Men det är ju ofta så med de bästa låtarna att de får växa till sig lite.

Bland favoritlåtarna hittar vi “Bä bä vita lamm” som jag sjungit ungefär 986 gånger. Det börjar nästan låta rätt bra.

Han kan “rabbelräkna” till ca tio och räkna på riktigt till tre. Pratandet går till min stora glädje mycket bra.

Efter kalaset blev Tess & c:o mega-vinterkräksjuka. Jag klarade mig – like a boss. Denna veckan har Danne varit sjuk och kräkts med feber men återigen verkar jag klara mig. – Like a boss boss.

Peppar peppar ta i trä nu men detta har varit min friskaste vinter i mannaminne.

Annars försöker jag undvika det grå vädret och när jag inte har Danne är det bara jobb jobb jobb och jobb. Kul men mycket att göra. Himmel det finns så oändligt med kod som ska skrivas.

Träningen och bantandet går lysande. LCHF/Ketos och HIIT (Hårda korta intervaller) var en fullträff och vi kan notera -6cm i omfång kring magen och -3 kilo (ca). Nu ska jag “pausa” och äta kolhydrater i helgen och testa vad FTPn är, förhoppningsvis är den som före.  Mer träningsinfo finns ju här i menyn till höger vid “senaste träningspasset”. Power-yogan går finfint och jag klarar hela passet med Sean nu.

Och så har ju Thåström kommit med en ny singel “Kom med mig” – halvbra.

Det här med att fira jul…

Tessans pojkar åker bort över julen så vi firade julen redan i helgen.

Ett strålande upplägg! Nu såhär dagen före dopparedagen känns julen redan överstökad och jag är redan på annandagen. WIN!

I flera månader har jag gått med en frisk känsla i bröstet över denna ohyggligt braiga present Danne ska få, en DIY Dumper. Just det – en dumpers på vilken man kan mecka bort hjulen, hytten och flaket. Till sin hjälp får man en liten mutterpicka. Ja visst, självklart är han för liten för att snappa detta med höger- och vänstergänga och sånt men jag tänkte väl att vi kunde mecka tillsammans typ Danne pekar – pappa meckar.

Undertecknad sköte själva jultomtandet och jag får säga att det gick mycket bra. Eller som Tess uttryckte det:

Jag har aldrig i mitt 33-åriga liv varit med om en mer energisk och vältalig tomte. En insats som jag skulle nominera till tomtarnas Golden Globle anyday.

Jag har en ganska bra historik över att vara tomte faktiskt, det kan man inte tro men så är det. Redan i småskolan brukade jag och en klasskompis Mattias få turas om att axla rollen som Tomtefar under julpjäsen. Undertecknad som tomtefar i klass 3 (om jag minns rätt):

jultomte

Efter lite paketutdelande vågade sig Danne fram och hämtade en julklapp och jag möttes av en helt annan blick än den jag brukar få – han såg så rädd ut men samtidigt så nyfiken och det syntes att det var mycket spännande.

Så efter tomtandet så skulle jag äntligen få se Dannes reaktion över dumpern och jag hjälpte honom att öppna paketet, plockade upp dumpern och han uttryckte “Trasig” och pekade på de saknade hjulen som jag glatt monterade dit med de medföljande skruvarna. Jag tittade på honom och inväntade en storslagen return-of-investment… Istället blev det ett sammanbrott. “BORT BORT” skrek han hysteriskt och pekade på skruvarna som håller i hjulen. Tårarna rullar nedför kinderna och livet är bara ett mörker. Jag försöker förklara att skruvarna håller fast hjulen och tar tar bort skruven -> tystnad -> då trillar hjulet av -> sammanbrott. PUH. Alltså. Pappa-business är inte lätt alla gånger.

Vi fick gå vidare på nästa paket: ihopbyggbara hamburgare. Mycket mer lyckat.

Bonus-åttan fick en guldgruva i Lego som vi byggde ihop.

Senare försökte jag sälja in dumpers-meck till Danne och det gick lite bättre i alla fall så att mutterpickan var kul att köra med men skruvarna, nej – det gillar vi inte, ännu.

danne-mutterpicka

God jävla jul, dårå!