Riddarholmen – ÄNTLIGEN!

riddarholmen

Jag är ju förärad med att ha Stockholms vackraste vy precis runt hörnet och år in och år ut har fjärden varit full med pråmar och annat skit men nu verkar de äntligen vara klara med byggandet för häromdagen så kunde man äntligen njuta av den vackra Riddarholmen i sin fulla prakt.

Fint som snus. Synd bara att jag ska flytta härifrån. Dock har vi inte hittat något hus ännu. Eller hittat och hittat det har vi väl men om det inte är mögelmossa över hela är det någon rik oljeshejk som budar hem dem. Funtar på husbil.

 

Det var väl inte så…

…att 2015 innebar någon större raketstart på bloggandet men ju längre det går ju mer storslaget tror man att det ska bli, eller hur?

Det blir inte så storslaget men några suddiga bilder från Dannes kalas blir det.

danne-fyller-ar

Observera den mycket vackra tårtan i form av en Herrgårdsvagn som farmor och jag gjort. Danne pratade mycket om “biltårtan” efteråt.

danne-ritar

Här leker han med en analog ipad som han fick av Tess. I övrigt fick han bilar, bilar och bilar (bra) och en sångbok av sin far som han tyckte sådär om. Men det är ju ofta så med de bästa låtarna att de får växa till sig lite.

Bland favoritlåtarna hittar vi “Bä bä vita lamm” som jag sjungit ungefär 986 gånger. Det börjar nästan låta rätt bra.

Han kan “rabbelräkna” till ca tio och räkna på riktigt till tre. Pratandet går till min stora glädje mycket bra.

Efter kalaset blev Tess & c:o mega-vinterkräksjuka. Jag klarade mig – like a boss. Denna veckan har Danne varit sjuk och kräkts med feber men återigen verkar jag klara mig. – Like a boss boss.

Peppar peppar ta i trä nu men detta har varit min friskaste vinter i mannaminne.

Annars försöker jag undvika det grå vädret och när jag inte har Danne är det bara jobb jobb jobb och jobb. Kul men mycket att göra. Himmel det finns så oändligt med kod som ska skrivas.

Träningen och bantandet går lysande. LCHF/Ketos och HIIT (Hårda korta intervaller) var en fullträff och vi kan notera -6cm i omfång kring magen och -3 kilo (ca). Nu ska jag “pausa” och äta kolhydrater i helgen och testa vad FTPn är, förhoppningsvis är den som före.  Mer träningsinfo finns ju här i menyn till höger vid “senaste träningspasset”. Power-yogan går finfint och jag klarar hela passet med Sean nu.

Och så har ju Thåström kommit med en ny singel “Kom med mig” – halvbra.

Det här med att fira jul…

Tessans pojkar åker bort över julen så vi firade julen redan i helgen.

Ett strålande upplägg! Nu såhär dagen före dopparedagen känns julen redan överstökad och jag är redan på annandagen. WIN!

I flera månader har jag gått med en frisk känsla i bröstet över denna ohyggligt braiga present Danne ska få, en DIY Dumper. Just det – en dumpers på vilken man kan mecka bort hjulen, hytten och flaket. Till sin hjälp får man en liten mutterpicka. Ja visst, självklart är han för liten för att snappa detta med höger- och vänstergänga och sånt men jag tänkte väl att vi kunde mecka tillsammans typ Danne pekar – pappa meckar.

Undertecknad sköte själva jultomtandet och jag får säga att det gick mycket bra. Eller som Tess uttryckte det:

Jag har aldrig i mitt 33-åriga liv varit med om en mer energisk och vältalig tomte. En insats som jag skulle nominera till tomtarnas Golden Globle anyday.

Jag har en ganska bra historik över att vara tomte faktiskt, det kan man inte tro men så är det. Redan i småskolan brukade jag och en klasskompis Mattias få turas om att axla rollen som Tomtefar under julpjäsen. Undertecknad som tomtefar i klass 3 (om jag minns rätt):

jultomte

Efter lite paketutdelande vågade sig Danne fram och hämtade en julklapp och jag möttes av en helt annan blick än den jag brukar få – han såg så rädd ut men samtidigt så nyfiken och det syntes att det var mycket spännande.

Så efter tomtandet så skulle jag äntligen få se Dannes reaktion över dumpern och jag hjälpte honom att öppna paketet, plockade upp dumpern och han uttryckte “Trasig” och pekade på de saknade hjulen som jag glatt monterade dit med de medföljande skruvarna. Jag tittade på honom och inväntade en storslagen return-of-investment… Istället blev det ett sammanbrott. “BORT BORT” skrek han hysteriskt och pekade på skruvarna som håller i hjulen. Tårarna rullar nedför kinderna och livet är bara ett mörker. Jag försöker förklara att skruvarna håller fast hjulen och tar tar bort skruven -> tystnad -> då trillar hjulet av -> sammanbrott. PUH. Alltså. Pappa-business är inte lätt alla gånger.

Vi fick gå vidare på nästa paket: ihopbyggbara hamburgare. Mycket mer lyckat.

Bonus-åttan fick en guldgruva i Lego som vi byggde ihop.

Senare försökte jag sälja in dumpers-meck till Danne och det gick lite bättre i alla fall så att mutterpickan var kul att köra med men skruvarna, nej – det gillar vi inte, ännu.

danne-mutterpicka

God jävla jul, dårå!

 

Förkylning och ångest

Sammanfattning av veckan:

Veck-skrället började förra fredagen då jag var bjuden på julbord men vaknande med smärta, skräck och förkylning i kroppen. Men eftersom jag bestämt mig för att jag under året 2014 ska gå på alla sociala prylar under hela året – utan undantag – så var det bara att släpa mig iväg. Dessbättre kvicknade jag till och vi hade jättetrevligt och jag var ohälsosamt mätt strax innan midnatt.

julbord

Jag är bäst på att äta ägghalvor och brukar kunna ligga kring 14-16 stycken innan kroppen börjar säga ifrån.

En nackdel bland alla fördelarna är att jag dels får en jädra tinnitus när jag dricker samt högre puls som gör att jag får skitsvårt att sova. Sova dåligt är förkylningens bästa vän och så blir det bara en nedåtgående spiral…

Dagen efter bjöds det på julfika med Tessans släkt så då var det all in på kolhydraterna, igen. Kolhydratsnåla under julen känns bara som en generellt dålig ide. Danne sköte sig mycket bra och var glad större delen av tiden. Drog sköna vitsar och skvalpade med glöggen.

Hur som, förkylningen gav inte med sig utan växlade upp ett snäpp. Sämsta är att jag blev för seg för att jobba och jobba är lite av en nödvändighet för mitt välbefinnande (hur sjukt det än låter).

Programmera håller tankarna i schack eftersom jag alltid måste sitta och koncentrera mig. Det är min grej. Ju mer jag kan koncentrera mig på saker ju bättre mår jag. Sakta sakta kommer ångesten krypande och tar över tankebanorna och allting blir mörkare och mörkare oooch mööörkare… (om du läser högt så dra gärna ut på orden för dramatikens skull). Jag har en släng av bipolaritet och det är fett jobbigt att alltid ha ett mörker from hell som flåsar i nacken. :):

Genom årens lopp har jag lärt mig olika tricks så jag får vardagen/livet att funka utan mediciner och skit men det blir alltid jävligt jobbigt när något som sjukdom eller annat rör runt i vardagen.

Måndag: hade demo med ett system jag byggt och möte med revisorn så snart får vi se om det blir någon julskinka till julbordet eller bara varsin skiva bacon.

Tisdag: jobbade så gott det gick. Tog ett par kalla på kvällen i trevligt sällskap – samtidigt som planer smeds.

Onsdag: jobb så gott det gick och sen vägrade bilen att starta och jag trodde först att det var batteriet som var dåligt så jag laddade det till dagen efter och testade igen: klonk. Man hör hur solenoiden klickar till men veven rör sig inte en enda grad. Fan. Då lutar det åt startmotor eller en så enkel sak som att motorn är dåligt jordad emot bilens chassi.

Det är enkelt att felsöka och detta är ett trick ALLA borde kunna: man drar en startkabel från batteriets minus-pol till motorn, tex till lyftöglan och sen testar man att starta. Hoppar den igång då betyder det att motorn som är gummiupphängd inte är tillräckligt bra jordad emot bilens chassi. Det kommer leda till ökad resistans med påföljande spänningsfall och då räcker inte krämen för att dra igång motorn.

Under en snabb okulärbesiktning hittade jag detta bakom ventilkåpan…

jordkablar

Hallå lixom what-the-fuck och allt det där men allvarligt liksom hallå!

Jag drog fast dem i ventilkåpan och wroom wroom så var patienten symptomfri. Like a Volvo-ägare. I helgen ska jag kolla efter var den större jordflätan ska sitta och se om det är något knas med den.

På torsdagkvällen var det familjehäng hos Tess. Jag lagade köttfärslimpa och försökte att inte gå upp i limningen, gick sådär. Danne var ännu sämre limmad och tog sig ett par välförtjänta sammanbrott.

Efter matning gjorde jag och Tess ett snabbt ryck och försökte julfotografera de tre pojkarna.

danne_jul_3

Att få alla tre på samma kort är ungefär lika svårt som att balansera tre golfbollar på varandra så det fick bli individuella bilder och denna ovan tycker jag blev fin.

Han gillar sin nya bil skarpt och kör runt med den och ännu har jag inte börjat putta honom i den och jag försöker skjuta på det. Det känns som att börjar jag putta honom i bilen är det inte så kul att sparka själv och då blir min huvudsyssla kommande månader: att putta honom i bilen.

Fredag och nu börjar jag fan äntligen bli frisk. Mest jobb men jag passade på att ta en lunch-promenad kring fjärden. Solen sken.

fredag

I veckan gjorde jag också en OMX30-index-sniffare som verkar funka finfint. Dock tveksamt om jag gör någon publik version. Jag har i alla fall uppdaterat tabb.at så man kan följa OMX-30 indexet.

En hel del upp och ned i veckan. Skönt i alla fall att jag verkar vara frisk.

 

 

 

 

 

 

Kvällspromenad och älgar mitt i staden

slottet

Tess & jag tog en kvällspromenad och kollade efter najsa fotoställen. Den här bänken framför slottet skulle kunna bli bra tror jag. Kanske inte med en vidvinkel.

algar

Vidvinkeln passade däremot prima för att fota de häftiga älgarna vid Nybroplan. De var mycket ståtliga och väl värda ett besök. På Kungsan kunde man hyra skrillor och göra skidsko-business och vi la det i “att-göra”-listan. Det var grymt länge sen jag åkte skridskor men är rejält sugen på att ta upp det igen. Jag är ju trots allt fd bandy-målis.

Dagar som blir till år…

Gatan

Förr eller senare händer det: man kommer till insikten att man måste flytta. Sen kommer den där: “Du borde flyttat för fler år sen”-insikten och där är vi nu.

Helst skulle jag vilja bo i ett hus, vilket dock verkar vara ett jävla projekt. Bara att åka på visning är ett jävla projekt så hitintills har vi bara varit på en visning. Vi får se hur det blir men helt klart är att det är min sista höst som Södermalmsbo som håller på att gå till ända. Något vemodigt men helt rätt.

 

Gubbdagen

Helgen ramades in vackert av två stycken pass på Monkan. För tillfället ligger miniräknar-FTPn och gnussar kring 290-295watt. Inte så pissigt mitt i November. Peppar peppar ta i trä för oannonserad sjukdom bara. Tess och hennes killar är sjuka men Danne och jag verkar klara oss bra. Praise the lord för ingefära.

Jag har länge haft en ide kring träningen att nu under hösten dra ner på watt-nötande och sikta in mig på att tappa några kilon istället. Mitt upplägg med träning varannan dag strax över, på eller strax under effekttröskeln tycker jag funkar ypperligt. Men det är ju inget man blir smal av direkt och om jag snålar på kolhydrater blir effekten på passen lidande. Ett fetto-moment-22 alltså.

Lösningen skulle vara att klumpa ihop passen och köra flera på raken med fler vilodagar mellan så kroppen hinner komma i ketos under vilan. Typ ett 3:1:3 upplägg, (träna, fasta, lchf). Alternativet är att bara köra lchf och köra softa pass men jag oroar mig lite att effekten kommer sjuka som en sten med dålig stämning och negativ spiral som följd.

Vi får se vad det blir av det hela, men något annat än ketos-banta kommer inte på tal och något måste göras för att få fason på watt/kilo.

Hur som, idag var det gubbdagen där vi fäder ska uppmärksammas. Och eftersom jag är en fader till världens finaste kille uppmärksammades jag med en teckning som jag glömde hos Tess men tänk ett flerfärgat garnnystan. Mycket fint – men helgens stora guldkorn när var nämna son vände sig mot sin vackra far och sa “puss” och gav mig en puss. Trots att den var ganska blöt och lite snorig och utan någon direkt spänst i läpparna var det en av mina bästa pussar jag fått för Danne föreslog den helt själv.

Sen var det lämning och sen sov jag två eftermiddagslurar på soffan – fy fan vad gött.

Funtar på att köpa en cykelcross. Dels tror jag att det skulle bli en lysande kombo av individuell träning och socialt umgänge, plus att min cx-fixie skulle kunna bli mer bruks-cykel då.

Här justerar Danne en av Tessans inredningsprylar med för ändamålet avsedd skruvdragare.

 

 

Säsongsstart

Höst = säsongsstart för tevetittande!

Gold Rush
Min favoritserie Gold Rush har rullat igång med nya avsnitt och det ser ut att bli en riktigt spännande säsong. Jag är övertygad om att Parker och hans crew kommer leverera, kanske inte 2000oz men säkert bättre än förra säsongen. Dessutom är det kul att Mitch är med Parker i Klondike. Mitch var ju en av två i Todds crew som var sevärda. Den andra är Dave som roligt nog också är med denna säsongen tillsammans med Fred. Även här ser det bra ut men de är inga vinnare. Parker kommer vaska fram mest guld.

Tonys projekt att fixa en gammal “gold dredge” ska bli kul att följa. Svårt att sia om utgången men Tony verkar ha en hel del stålar så gissningsvis går det bra även om jag tror att de inte kommer komma igång tillräckligt snabbt för att ha en chans mot Parker men visst det beror ju på hur bra mark de har och där har ju Tony betydligt bättre förutsättningar än Parker (som hyr mark av Tony).

Trots att Todd brände hela spargrisen och mer därtill på ett fiaskoprojekt utan motstycke förra året så har han och hans pappa inte givit upp. Eller som hans pappa Jack uttryckte det: “Vi är en far och en son och då finns inget man inte kan uppnå” okej liksom? uppblåsta floskler om hur bra guldgrävare de är kryddat med “dad say a prayer for us” är deras plan. Men gud lyssnar inte och det blir ingen guld i mattan. Det blir fan inte ens stenar mot grizzlybarsen eller som någon på twirran sa: Två avsnitt utan att ett enda mechanical failure hos Todd är bra men å andra sidan har de inga maskiner att köra…”. Visst det är väl underhållande på sätt och vis att de är med men det känns ibland som lyteskomik.

Jäkligt synd att inte Dakota Fred och Dustin är med i år. Hade varit kul att se vad Cahoon Creek hade att bjuda på.

Bonde söker fru
Svagt startfält och jag tror inte det blir någon höjdarsäsong. Sebbe verkar vara en ganska skön prick även det här att pussa tre på första dejten antagligen inte är något genidrag. Jonathan verkar fått en släng av hybris och njae, jag är skeptisk helt enkelt.

Så mycket bättre
Första året var det en kul ide och bra koncept men senare säsongen har mest fått gå i bakgrunden när jag jobbat men i år har det verkligen lyft! Trots att bara Ola Salo och Orup haft sina dagar så luktar det succe lång väg. Bra startfält med intressanta personer och bra musiker. Ola Salo verkar vara en riktigt skön kille.

True Detective
Under mina förkylningsvåndor passade jag på att riva av serien True Detective från HBO efter tips av Mellanklass-Mattias och kan bara säga: mycket bra!

 

#92 60min@252watt (85%)

Egentligen var det “varannan dag” i söndags men jag tog en extra vilodag istället.

7:e monark-passet på raken med förbättring. Pulsen sjönk med -2bpm. Enligt miniräknaren skulle FTPn ligga kring 295watt.

Som lite smolk i bägaren känner jag mig lite förkyld såhär dagen efter…

Final i floskel SM

Självklart måste man ju sia lite om kvällens kommande resultat i floskel-SM, valet alltså.

– Löfven blir statsminister
– Ingen majoritet för något av blocken
– SD tredje största parti
– Fi under 4%
Intressantast är nog att Alliansen + MP sannolikt blir mindre än  SD + Rödgröna vilket är en effekt av minskat stöd för MP till förmån för Fi så indirekt ger en röst på Fi ökat inflytande för SD. Skulle givetvis kunna bli tvärt om, om Fi klarade 4% men det är föga troligt. Klart komiskt.

OBS: Detta reflekterar inte på något sätt min egen politiska uppfattning.