Jag fick inte ihop någon tisdagsrajd igår, dels var jag inte så sugen på att låna Henrys MTB igen, jag är inte säker på att den skulle överleva, sen har jag inte haft så mycket överskottsenergi utan varit rätt slö. Så istället blir det något jag hittade i gömmorna. Får komplettera upp den med fler bilder när jag är hemma.
Stay fixed
Efter några tisdagsrajder under hösten inser jag vad charmen med fixie i skogen är.
Förlåt mig
Det absolut största skillnaden på känslan är att fixien är helt oförlåtande. Missar man spåret på Rushen (min heldämpade) skumpar det till lite i dämparen, man tappar lite fart men är snabbt igång igen. Missar man på fixien blir det antingen:
- Pedlalstrike (slår i veven/pedalen i en sten) vilket gärna leder till en, over the bar.
- Eller står jag helt enkelt två meter vid sidan av spåret i en buske, omkörd.
…så man sitter tokfokuserad och försöker hitta bra spår och undvika pedalstrikes – det är helt enkelt mer action i sadeln på en fixie.
Teknik
Stora skillnaden rent tekniskt är att man inte kan balansera genom tekniska partier med en pedal fram och en bak eftersom man trampar hela tiden. Det är en annan balanskänsla än med heldämpat, det är mer armar och placering av överkroppen som sköter balansen och mindre ben.
I början var det svårt att ta sig uppför och nerför små kanter med pedalerna i fel läge, men det är bra träning. Lite svårare drops är fortfarande svårt både uppför och nerför (tex sträckan Mossad i Hellas). Uppför drops är det lätt att pedelen slår i och det blir tvärstopp. Kan undvikas genom att man precis innan “skiddar till” och får pedalerna i rätt läge. Nerför är det samma sak, det är lätt att pedalen är neråt när framhjulet rullar över kanten, PANG! pedalen lyfter bakänden och kastar av dej framåt utan att man ens är i närheten av att bromsa på sig – snopet!
En annan lurig grej är om man tex laddar på inför en sten och du har höger pedal vid “klockan tio” och tar i uppför tills man inte orkar längre och måste hoppa av, då lägger man ju vikt på högerfoten för att klicka ur den och få ner till till baken så fort som möjligt, inga problem på frihjul men på fixien gör det att cykeln rör sig lite bakåt, känns rätt flummigt.
Den vita linjen
Absolut bäst går det när man kan driva på hela tiden, när man har bra flow då är fixie asskönt i skogen, med flow är det en löjligt skön känsla. Fixien är tystare så det känns nästan som att snabbt smyga fram i skogen. Körställningen är helt annorlunda eftersom man trampar hela tiden så står man och trampar nerför och ibland på platten på heldämpat står jag mest när det är riktigt tekniskt eller brant uppför.
Kör över din förmåga
Fixie ger dig bra möjligheter till att överskatta din förmåga. Jag visade det på senaste Tisdagsrajden när jag körde utför ett brant stenparti, ena foten lossnade och vips har man ingen chans att bromsa. Frambromsen är bara att glömma. Man kan inte skidda med ena foten och när den iklickade pedalen åker upp har man ingen chans att få i andra foten. Hålla balansen blir också svårt när man åker upp och ner stående på ett ben! Det är bara att bita ihop och hoppas på det bästa! Men efter 2-3 trampvarv så är fötterna på plats igen. :)
Grepp
På fixien kan jag ha sämre däck och högre lufttryck än på den heldämpade. Eftersom man trampar hela tiden så blir det inte så ryckigt för bakhjulet och det släpper helt enkelt inte lika enkelt så det går att köra med högre tryck i däcket och det är ju bra, då rullar det lättare och man slipper punka.
Antingen kan man köpa ett fixedhjul eller kan man ganska enkelt och billigt – göra det själv!
Bygga om baknavet

Köp delar från Velo Solo
2 Drev (jag kör 16/17)
6 skruvar (orignalskruvarna till skivan har en liten krage och funkar inget bra
Hjulaxel och muttrar.
Ca 500 spänn

Ta bort bromsskivan och plocka bort muttrarna, dra ur hjulaxeln men låt “konan” till hjullaget sitta kvar.

Sätt lite tejp över så den inte konan trillar loss, då trillar alla kulor ut. Om du tänkte renovera ditt lager (göra rent och fetta in) så är det läge att göra det nu. Plocka ur kulorna med en magnetmejsel.

Gänga på muttrarna på frihjulsidan, placera dem på rätt avstånd från änden (provmontera så är det lätt att se) dra fast muttrarna emot varandra så de blir låsta.

Här är “the trick” när det gäller justering av hjullager, montera fast frihjulssidan (som du låst muttrarna på).

Justera genom att spänna den innemutterna lite i taget till det inte är något glapp i navet.

Då låser du med den yttre muttern.

Snurra hjulet fritt i luften och håll bara i axeln med fingrarna, det ska inte hugga något, ja lite lite kan det få hugga men den ska snurra lätt och bra.

Montera drevet – klart!
Kedjespänningen
Kedjan blir såklart ett problem. Jag satte helt enkelt filen i ramen och filade upp mina dropouts lite, ca 3-4 mm räcker om man har två olika drev att växla mellan, storleken på dreven ändrar kedjespänningen lite lite.
Sadelvinkel
Jag kör med den mer bakåtvinklad än vanligt av två anledningar. Dels så känns det bättre när man halvsitter och trampar nerför och sen blir det enklare att komma av cykeln bakåt (och komma på) just att komma av snabbt är bra.
Bäst av allt…
Eftersom växlar, bakbroms och kassett är borta så blir cykeln mycket lättare och inget slår ju känslan att cykla på en riktigt lätt cykel – då får man ta att man får slita lite extra! :)
Det underlättar nog lite också om man är lite galen också.