Finform!

Hoppade upp på Monkan och körde lilla uppvärmnings-schemat men det kändes som det var lösa delar i huvudet fick återgå till vila. Segt men jag blev i alla fall uppvärmd!

Men i alla fall. Vikten knallar neråt. Nu verkar ju inte min fina våg vara så mycket att lita på då jag kan både gå upp och gå ner två kilo på en dag. Nåja det är mest kyckling, grönsaker, mumin-köttfärs (keso), nötter, bovete som står på menyn.

Svunna tider ser ni nedan när jag för några veckor sen grävde djupt i nutella burken.

Idag uthållighet


Ruffig betong! Racing och punk på samma gång.

Bancykling är skitkul. Jag kan skriva det hur många gånger som helst. Det är skitkul. Jag och “Jaco” körde 2 snabba varv, två långsamma, växling, upprepa tio gånger, 20 min vila och sen kör igen.

Träningen är intensiv och det blir ganska mycket vila mellan passen som ägnas åt det vanliga babblet varvat med träningstips och vikten av återhämtning. Verkligen lärorikt.

Börjar få in snitsen att stå upp, det är fina grejor!

Man ska ha husvagn…

Mitt eminenta resesällskap har skött boendet och i ärlighetens namn har jag mest “hängt med” och lirkat in en sväng på cykel här och en där.

Nu bor vi i en husvagn, placerad på taket på ett hotell mitt inne i kapstaden.

Själva trailerparken

Vår vagn

Hångelsoffan


Lopplådan

Hela arrangemanget ger en känsla av att besöka en bordell inne i en rosa magsäck. Jävligt charmigt! Kanske dags att bli vuxen och skaffa några knoddar! :)

“5 minuter Falsterbo och 5 minuter Koster!
5 minuter Flen och Hjo och 5 minuter Kloster.
5 minuter Örebro och 5 minuter fjäll.
5 minuters rast på ett europavägsmotell…”

250m Bellville, Sydafrika

Efter tjat tjat och tjat om att inte åka på fler vingårdar eller se mer läskiga djur gav jag med mig, vi åker väl till velodromen då!


Ettzo tar sina första stapplande tramptag i velodromen. Första gången på en fixie, första gången med SPD lyckan var självklart maximal och som ni ser fick Jaco åka i kapp och bromsa lite.

Ettzo verkade allmänt nöjd när det var klart men kunde ändå inte förstå varför man ska göra det “jobbigare” än nödvändigt – hennes Crescent har ju “allt” korg, bekväm sadel, fotbroms, stöd och plingor.


Vi körde stillastående start och 500m. Det är helt sjukt hur man kan gå från “som vanligt” till att må som ett ruttet lingon på 42.6 sekunder.

Velodromen var mycket trevlig, 250m/42° får nog anses som en lysande kombo.
Som nybliven medlem i trackcycklingsa köpte jag en skinsuit i klubbens smäckra färger!

DONE!

Då var projektet att fira nyår på alla kontinenterna på raken klart.

2004 Ekerö
2005 Thailand, Asien
(fick strykas eftersom jag upprepade Asien)
2006 Ecuador, Sydamerika
2007 Costa Rica, Nordamerika
2008 Nya Zeeland, Oceanien
2009 Borneo, Asien
2010 Blidö, Europa
2011 Kapstaden, Afrika

Det var dyrt men värt varenda spänn…

Hej Safari!

Mamma Lejon. Först eyeballade vi en stund, sen röck hon till, det gjorde jag med och satte mig en bit längre in i safari-fordonet.


Pappa Lejon. Lejonlivet verkar onekligen rätt jädra slött.


Noshörningens tre polare blev skjutna för ett tag sen, eller rättare sagt överdosade med “M99″. Hornet sågas av och säljs för ca 3.5 miljoner till Japsen som smörjer in ballen med det – idioter. Toppfart: 45km/h.

Nytt skinn!

På den här kajen i vackra Fish Hoek hade jag och skalpen en liten “glömt-solkrämen-men-vem-bryr-sig-det-är-så-svalt”-incident. Det började lukta bränt fläsk och jag anade oråd. Det hela kan sammanfattas med: JÄVLAR!

Nu, en dryg vecka senare är vi i Wilderness som ligger typ 35 mil öster om Kapstaden längst ner i Afrika och jag håller som bäst på att ömsa skinnet på min fagra hjässa!

Jag känner mig lite bortskämd när jag säger att Garden Route inte riktigt levde upp till de visuella förväntningarna. Visst var det fint och så men kanske inte så vackert som jag hade hoppats. Eller jag vet kanske inte riktigt vad jag hade hoppats heller. Det fanns berg, hav och grönt men den där wohohohow-känslan och att lusten att reflexmässigt greppa kameran, tvärnita och trycka pekfingret i botten uteblev. Vädret har varit lite mulet också det gör ju sitt till.

Boendet, sällskapet och maten är kalasbra! Igår åt jag kudu-kött, smaskens. Besöket på “katthemmet” var fantastiskt!

Luften här är så torr att bilarna inte rostar och det kryllar av gamla godingar!

Vi hyrde kanot och paddlade upp till ett vattenfall. Ettzo badade och simmade som en glad lax i vattnet.

Det har varit lite dåligt med tid att sörfa och blogga så det blir både lite sporadiskt och lösryckt.

Hej Katt!

Vi hälsade på hos katterna!

Den här jamaren var en riktig elaking. Trots att den ser så söt så söt ut så tar den byten på 4 gånger sin egen vikt.

Kolla bröderna, de skulle bara tramsa och spexa på alla korten.

Geparderna jagar på dagen och kubbar ikapp bytet. De toppar 120 blås på platten och når toppfarten på 10 steg. Har de inte fått bytet på ca 300 meter så skiter de i det. Återhämtningen tar ca 3 timmar. Sprinters grande lux!

Den här gepardhannen fick jag klappa. Det innebar onekligen ett tydligt adrenalinpåslag. Gepardhannarna teamar ibland ihop sig och jagar två och två och signalerar med ögon och svans när det är dags att slå till, då anfaller de från varsitt håll.

Leoparden jagar på natten och kan ge sig på en liten elefant om det knorrar i kistan. Man kan se på morrhåren på en katt om de jagar på dagen eller natten, långa hår = natten.