Semester alltså…

Den har legat och jäst under våren, drömmen om semester.

Förra sommaren var det mest flytt och stök. Året innan det massa jobb och året innan det minns jag inte riktigt men det var nog inte så att jag var ledig i någon större omfattning för det har känts som om det var tusen år sen jag hade en tjänlig semester.

Men helt plötsligt var projektet jag jobbar i produktionsatt, mailen tystnade, telefonen tystnade. Med hjärtklappning backade jag sakta från datorn och drog isär gardinerna och blickade ut över den verkliga världen. Skrämmande.

Påminde mig om första gången jag reste längre än grann-socken: då jag åkte till Bangkok och satt tre dagar på hotellrummet innan jag vågade mig ut. Sen förälskade jag mig i att resa. Och vintern bestod under många år av en rejäl resa och uppladdning i solen. Men nu var det flera år sen. Typ fyra.

Den yttre världen skrämde mig. Så till den milda grad att de första dagarna ägnade jag åt att koda ihop två appar som jag lurat på ett tag. Sen städade jag läggan och började beta av den där todo-listan man aldrig blir klar med. I ett svagt ögonblick var jag till och med på väg till någon affär för att köpa grönt att ställa på altanen men sen nyktrade jag till och öp öp öp vänta nu – vem kommer få ta hand om dessa växter om fyra veckor när det är torra bruna pinnar nedstuckna i några lådor?? Det blir jag det ja. Åhh vad fina föreningens gemensamma blommor är! Verkligen. Och någon annans problem dessutom. Dessutom verkar de inte dö som mina blommor alltid gör. Det duger gott att titta på dem.

Då kom jag på genidraget och slutade med kaffe och volia där pös all ork ur mig och kroppen intog någon sorts zombie-mode. Det blev lite väl mycket zombie-mode och jag kunde power-nappa 2-3 gånger om dagen och ändå stock-sova på natten. Idag testade jag att hälla i två koppar efter en veckas uppehåll. Blev lite piggare. Dock kommer jag nog fortsätta det kaffefria livet. Eller i alla fall hantera kaffe som sprit, något man dricker då och då. Rökheroinet kommer jag dock inte sluta med!

Ordet semester härstammar faktiskt från Gubben Noaks tid. Han byggde en stor jävla träbåt och det är en kvarleva än idag att på semestern bygga saker av trä.

Nuförtiden bygger man inte båtar till djur utan oftast bygger man altan på semestern. Generellt bygger man en för liten altan som man året därpå kan bygga ut med några kvadrat trall. När altanen blir för stor bygger man tak på den och det blir då ett uterum och vips står man där som en fåntratt – utan altan. Då får man invänta nästa semester för att anlägga en ny altan. Också för liten. Så man kan bygga på den nästa år. Ibland spårar detta ur och man gör en gigantisk altan, då kallas det dansbana. Dit kommer det både folk och dansband. Folk blir fulla, ligger, nya familjer bildas, de lämnar sina lägenheter och köper ett hus och börjar direkt bygga ny altan. Det är helt enkelt den tryckimpregnerade trall-jävlen som för utvecklingen framåt.

Nä här byggs ingen altan. Min tilldelade del av innergården är redan till 100% altanerad.

Däremot håller jag på och bygger en koja/skrivbord till Danne. För litet, så jag kan bygga till det nästa år.

Andra saker på min todolista jag avverkat:
– Köpa fiskespö- Köpa joggingskor
– Byte styre på Monkan

På min 39:e födelsedag så åkte jag och Celia till Grinda och myspyste.

grinda

Publicerad: juli 21, 2016 - Vanliga dagar |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Skriv en kommentar |

Sommar igen…

Tittar ut och inser att det är sommar – vart tog våren vägen?

Någon gång i vintras på botten av tålamodets krus hittade jag kärleken – och JÄDRAR vad djupt det där kruset är. Men nu är den funnen. Och så livrädd jag är att alltid bara ska kollapsa även om det känns super-bra och stabilt månad in och månad ut och den röda skiten flödar runt i mina vener. Kanske låter som en klyscha men allting bara klaffade.

Tar en kaffe på altanen. Sen i höstas är jag Gröndals-bo (med altan) efter att jag lämnade Söder för en kort men mycket plågsam session som husägare. Man skulle kunna kalla det helvetes-huset för det var precis vad det var. Bara ett stort svart mörker, att sova med en hammare bredvid sängen och ett öga öppet, på vakt inför nästa psykopatiska drag. Herregud i himmelen vad skönt att jag slapp det det eländet.

Sådär för ett år sen, i någon slags bottenlöst mörker till idag i någon slags starkt solsken. Svängningar och en intensitet av livet som tar på krafterna. Orken har bara räckt till det viktigaste: Danne och test-cykel varannan dag, programmera och klunka i mig den röda skiten från kärlekens krus. Utan att stanna upp, utan bara trycka frontlinjen framåt med stor kraft. Till nytt ljus – långt från mörkret.

Det har varit en rätt slitig tid med väldigt lite ”tid över” men nu har det avtagit en smula och det har dykt upp en ledig kväll här och en ledig kväll där vilket jag tror känns skönt även om jag inte riktigt kan slappna av utan när det inte finns någon deadline på projektet jag jobbar i så sitter jag ändå och kodar på egna projekt. Men i juli funderar jag på ett programmeringsförbud – i alla fall några timmar per dag.

Härromkvällen blev det rent av en tempo-träning i Roslagen.

IMG_8460

Formen är inte super. Jag lyckades med en finfin formtopp i mitten på April där alla mina personbästa flög världens väg men sen har jag haft lite oflax med två förkylningar och är inte riktigt back-on-track efter det. Skulle väl tippa på att FTPn ligger kring 280-285 monarkwatt. Men vad bättre är så har cykel-motivationen sakta börjat växa i mig. I våras var jag väldigt omotiverad och mest körde 20min ”plikt-pass” på monarken.

Bästa med livet är fan alla möjlighet till förändring som ofta bara ligger och väntar runt knuten bara man skapar sig själv lite förutsättningar.

Just remember to fall in love – there is nothing else

 

 

Publicerad: juni 27, 2016 - Vanliga dagar |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Skriv en kommentar |

AAaaaatcho-KNAK!

Veckan bjöd på ett bryskt uppvaknande och påminnelse om min dödlighet.

Det hela började på uteplatsen där följande komponenter ingår: kaffe, planeringsblock och solglasögon. Sittandes på en utemöbelstol med fötterna upplagda på en likadan utemöbelstol bestämmer jag mig att låta vårsolen slicka mina hornhinnor, tar av mina Holbrook och sträcker mig mot bordet för att lägga ifrån mig dem när solen slår till med all kraft. Solnysare som jag är kan jag inte hejda nysningen utan drar in… aaahhhhh… tch… min core kramar med så massive amount of power runt min ryggrad att den knäcks på flera ställen. RÖV!

Jaha, är det såhär det ska sluta? Sönderbränd av vårsolen, med bruten rygg och korpar som hackar i skallen? Nä det var bara att bita ihop och linka in i värmen igen.

Dagen efter var det något bättre tills jag provade att stretcha lite i förhoppnings om att det skulle bli bättre. Det blev sämre, betydligt sämre, betydligt jättesämre, typ dödsdåligt.

Paniken över att det är tre timmar kvar till hämtning och sen är det ”Danne och jag” hela helgen med 0 minuters avlastning satte klorna i mig. Herregud, jag kan inte ens böja mig framåt utan att dö av smärtan. Faktum är att jag kan varken sitta, ligga eller stå utan fruktansvärd smärta. Det finns bara en sak att göra: ett sammanbrott.

Efter sammanbrottet och en burk tigerbalsam ringde jag, vi kan kalla honom: frälsaren.

Frälsaren hade en nödtid klockan två och antispinn-lampan blinkande konstant i gubbvolvon tills jag ojande tog plats i väntrummet.

Efter lite genomgång av mina gubbkrämpor så kände han på kotorna och hittade två låsningar, knak – knäck och det blev ta mig fan nästan helt bra – nästan på direkten. En klump i halsen av lycka och med glädje betalade jag 690 ovikta enkronor.

Jag har fått endel knutor i mina benmuskler och oroar mig lite att jag tränar för ensidigt, vilket jag också gör. Sweetspot och vo2max är ju inte direkt kända för att ge mjuka fina muskler. De blir mer som känna på stenkulor. Frälsaren rekommenderade foamroller, vilket jag redan manglar med men också en mojäng med elektroder som man kopplar på musklerna som ”masserar” dem automagiskt. Jag dubbelkollade, alltså: jag betalar, monterar, trycker på en knapp, väntar och sen blir det bra – det låter ju klippt och skuret för mig. Ska researcha lite först bara, men det verkar bra.

Ryggen blev ta mig fan nästan smärtfri och förutom att inse att jag inte är odödlig har jag har lärt mig en läxa, nästa gång jag ska nysa blir det med rak rygg, troligtvis även liggande, med händerna knäppta, bedjandes om nysguden om nåd.

Vänner, nys försiktigt.

 

Publicerad: mars 12, 2016 - Problem, Vanliga dagar |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Skriv en kommentar |

Prima liv alltså!

Tessan har semester så dagen inleddes med en kaffe vid köksbordet. En trevlig aktivitet som vi gör för sällan.

Påmindes om att jag fått ett förbannat inkasso-krav på en elräkning som jag slanta för någon vecka sen, rejält efter förfallodatum. Ja ja jag vet att man får skylla sig själv och allt det där men eftersom jag bor både hos mig själv och hos Tessan och under lägenhetsförsäljningen haft det mesta bohaget i en papplåda har det gått snett.

Om man ändå ska betala 180kr i inkassokostnad kan man skoja till det lite som jag gjorde förra gången då jag förärade självaste inkassobolaget ett trevligt personligt besök och under muntra former betalade min skuld med ovikta enkronor till deras dåligt dolda irritation. Det är inte så komplicerat egentligen: de betalningsmedel vi har i riket är sedlar och mynt och enligt lagen måste man kunna ta emot en betalning på den geografiska plats man bedriver sin verksamhet. Det kan man upplysa dem om, på ett trevligt sätt såklart.

Så där vid köksbordet började ivern bubbla i mig och jag såg fram emot detta. Kanske skulle de ha bjudgodis? Automatkaffe? Ringde deras växel för att checka adressen. Va?? Öhh! Har inkassot strukits? Jaha. Ja ja det var ju snopet.

Humpf! Men ändå positivt #1.

La ett par rader kod innan jag satte av på ett trevligt äventyr till Medema, lokala Monark-kranen för inköp av reservdelar till Monkan. Ni som följer mig på instagram (NMDCrw) och twitter (@freddestwitt) vet ju att jag (snart) slitit ut remmen på Monkan och behövde en ny. Otroligt trevlig och service-inriktad personal måste jag säga och delar på hyllan. Ett trevligt besök och nästa gång är det fikabröd med under armen! Positivt #2 idag.

Vidare mot dagens och årets höjdpunkt: BILPROVNINGEN!

Först en kort update med Gustav om hur hans Audi gick och sen lite frågor kring huruvida det är dags att uppgradera till en XC70 istället. Men först skulle Roger ge domen på Herrgårdsvagnen.

Efter mycket letande hittade vi ett mycket blygsamt läckage av motorolja mellan koppling och block. Inget större att oroa sig för mer än att hålla span på nivån och framför allt torka bort det till nästa besiktning!

Bromsslangarna fram började bli ruttna redan förra året och de hade inte blivit bättre tills i år men det var inte akut så det får bli till hösten när jag har ett garage att mecka i.

Sen mycket elegant så påtalade Roger när vi mätte avgaserna att av lukten att döma är det troligen läckage vid vevhus-venten och vi fällde upp huven och glana – mycket riktigt slangen av. Blev faktiskt lite impad av väderkornet på honom måste jag säga.

745

Men ingen ombesiktning alltså!! Hurra! Det brukar ju alltid vara något mindre som ska fixas på semestern men inte i år. Positivt #3.

Och nu ska jag åka och hämta min lilla kille på förskolan! Positivt #4.

Nu är ju frågan om XC70-planerna ska läggas på hyllan eller om det ska bli bilbyte?

 

 

Friheten…

Igår alltså. Jag kände hur pengarna spände i bakfickan och bestämde mig att verkligen unna mig något rejält idag. Det var länge sen jag köpte något fint till mig. Nu blir det mest bilar till Danne.

Gled in på glädjens högborg och blicken flackade efter ett myntinkast dit jag bara kan trycka in mina pengar.

”Fyll mig till bredden” ekade högt och jag började lirka in godsakerna i det lilla hålet.

Jag pumpade och pumpade och efter några minuter hade jag pumpat in bensin för 763 skattade kronor. Vilket efter att stat-helvetet tagit sitt motsvarar bensin för hela 300 kr. Skatt på skatt på skatt.

kungen

Full tank alltså.

Jag betalade med en kittlande känsla i magen och satte mig bakom ratten och vred om nyckeln, startreläet klickade distinkt och B230n drog igång som på beställning.

60 liter bensin. Idag är jag kung. Det räcker säkert till 50 mil. Jag kan åka till Göteborg, jag kan åka till Mamma, Uppsala fram och tillbaka – FLERA GÅNGER.

Känslan av frihet, all kunna åka så långt blicken kan se. Oberoende. Fri. Lycklig. Men nu gäller det att hålla hårt i tankarna och inte bara kasta sig ut på E4an och spendera denna enorma mängd frihet, nä välj med omtanke. Magen knorrade. Rattade vagnen till Gunthers och köpte kalvkorv. Den euforiska känslan av att vara kung satt kvar så jag köpte TVÅ. TVÅ dubbla Turinger med surkål. I kön blängde de misstänksamt och bara för att jävlas tog jag EN cola zero. Ett sus gick genom kön: OMG denna småfeta programmerar-klåpare ska alltså äta BÅDA??

Sagt och gjort, väl hemma i soffan åt jag nästan båda. Jag orkade inte riktigt efter halva den andra fick jag kasta in handduken och lägga resten i kylen.

Sov eftermiddag på soffan, under lätt illamående, en spänd buk och med ett något krystat leende på läpparna.

 

 

Midsommareländet

Ähh jag vet inte riktigt hur jag ska skriva. Det blev mest skit av midsommar. Ska inte säga att vi bråkade men vi behövde lite tid på varsitt håll och då blev det som det blev. Det är inte det enklaste att på en eftermiddag mitt i människobyn hitta på något festligt på annat håll heller. Sen egentligen hade jag ingen större lust heller.

Två goda vänner skulle åka till Berns och det var väl iden att mötas upp och ta några kalla. Nackdel: det regnade. Nackdel 2: en i sällskapet håller på att bli frisk från twar.

Här är en lista på sjukdomar jag inte vill ha:
1. Twar
2. Ebola

Så jag bröt den här gemensamhets-normen och åkte och tvättade min MTB istället. Drack upp midsommar-bubblet själv och kollade på Breaking Bad i soffan inmundigades wok från kinesen.
Glamoröst så det stänker om det.

Jag får väl erkänna att jag varit på den röda skiten igen visst fan är det konstigt att den röda skiten verkar fungera tvärt emot vanlig logik. Ju mer man älskar ju mer komplicerat blir allt. Och jag vet att jag är rätt besvärlig att leva med. Gör det ju inte alltid livet så jävla enkelt varken för mig eller andra.

Dagen efter var det bättre och vi försonings-svullade ett ton mat från Donken och kollade mer Breaking Bad.

Eftersom jag tänkte ta några dagar off från cykelträningen så passade kroppen på att kvittera ut en förkylning, mycket bra tajming måste jag säga. Och när vi ändå höll på så slog vi till på en ”ont-som-satan-i-nacken” också. Det är för varmt med täcke på natten, men utan täcke blir det i kombo med låg puls för dålig blodcirkulation i nackmusklerna och vips så låser sig något skit. Händer med 3-6 månaders intervall och är rätt segt när det händer. Ska köpa en sådandär krage som ”grannen i Beck” har.

Idag passade jag på att ha Danne några timmar extra på förmiddagen och Tessan och jag tog några foto på honom:

danne-lotus

Danne kör sin Lotus

danne-lotus2

Danne flyger med sin Lotus

danne-pappa-fikar

Sen gick vi till Drop Coffiee för en kopp kaffe och choklad till Chubbisen. Sen körde vi farin-socker på hans lilla medhavda grusbil och tippade på bordet tills han ville gå hem. Gå hem för att leka mer med bilar:

danne-olycka

Här leker vi olycka. Bärgaren på plats. Vittnet Christoffer Robin står bakom bärgaren i sin lila bil och Danne sköter släckningsarbetet från brandbilen. Snart rullade trafiken på som vanligt igen.

Himmel jag älskar honom så mycket att det knackar i benen när jag tänker på det. Otroligt vad snabbt de utvecklas och lär sig. Nu har vi börjat med ”varför”. Varför ska vi köra bil? För det är roligt! Varför är det roligt? För det ger en känsla av frihet. Varför? Därför. Varför därför? osv…

 

 

 

 

Vårhelg…

bryggan

På lördagen hälsade vi på Jeppe, Jack och Anna när de skulle mecka båt på Långholmen. Samtidigt var det iplumsning av båtar och det var långt släp, stora båtar, farbröder och traktor – något grabbarna gillade. Jag passade också på att lura i dem att Mr Tang (Dannes mjukis-orangutang) skulle segla iväg med Jeppe ända till Borneo där han ska vara på semester och hälsa på sina polare och köpa fler bananer. Jeppe tog ombord honom på båten och vi sa hejdå till honom. Lite på skoj men också allvar eftersom jag tänkte lära Danne vad ”semester” är och varför inte då träna på hans gosedjur. Pappa-apan Fredde skulle verkligen behöva lämna människobyn ett tag, om ändå bara för en vecka.

Danne pratade innan läggning om det där släpet som åkte ned i vattnet och vi pratade om Mr Tang och att han var ute och åkte båt. I veckan tänkte jag skriva vykort från Mr Tang som han skickar till dem.

Söndagen tittade vi på ett hus. Låg bra och bra planlösning men huspriserna nu är helt sjuka, vi får väl se. Sen gick vi och grävde grävmaskin i en park i närheten.

gravmaskin

Lekte Gold Rush och gjorde grävmaskinsbusiness. Get down to bedrock, run some dirt, wash some rocks, put gold in the sluses osv.

Relativt jobbig helg, Danne gör sitt yttersta för att köra med mig och testar mig hela tiden hur långt han kan gå. Det är mycket omotiverade sammanbrott men då pappa kommer och tröstar då river han av att Tessan ska trösta istället. Jag tror han provar min lojalitet – eller är jag bara helt oduglig?

Ryggen som brast

Javisst. Här stod undertecknad i sin fullaste prakt i en mycket läcker ubhaya padangusthasana Ja fast med börja ben och skräck i blicken. Paddan hade jag ställt lite på sidan så jag vred huvet lite, det var nog dumt för efteråt kom en krypande smärta av död sipprande från höger skuldra och ut i resten av min veka lekamen. FUUKKKKKK. Det är ju lite komiskt för man tänker ju att yogan ska göra en slapp och go och i ärlighetens namn gör den mycket gott för både kroppen och knoppen så det är ju roligt att ryggen går av på mitten just då!

I går blev smärtan påtagligt värre, vårdcentan hade inget att erbjuda närmaste veckan så kvällen rundades av med ett besök på Nacka närakut. Nacka närakut kan varmt rekommenderas. Tidsbokning! Ja ni läste rätt. Man ringer dit och bokar en tid. Mycket enkelt. Mycket proffsigt. Inget 4 timmars väntande på en vänt-soffa i ett väntrum.

Väl framme föreslog jag ”något starkt” – för att kunna sova. Läkaren la sitt första bud – och det ska man aldrig ta, varpå läkaren höjde till Citadon. ”starkare” klämtade jag fram och tänkte mig Fentanyl eller Propofol men vi fick mötas på Tradolan.

Tradolan löser det mest här i världen så även ryggont så jag sov som en stock och det var först till lunchen som ryggen började göra sig påmind igen.

Som jag brukar säga: Gubbe, det är när man oftare gnäller på ryggen än på klamydia.

Vinterhelger

Standard efter helgen är att: ja men jag ska nog blogga om denna helgen, den var najs. Sen blir det måndag igen, och där ligger utkastet hela veckan och surnar och sen blir det helg igen och tillbaka till: ja men jag ska nog blogga om denna helgen också vidare.

En helg i undertecknads liv ser ut som följer:
Vaknar oftast hos Tessan och flyger upp som en kanonkula ur sängen och glider ut på knäna på parketten ändå bort till köket med armarna i luften vrålandes: NYTT AVSNITT AV GOLD RUSH!

Snabbt och smidigt smäller jag ihop en aeropressad latte och sträcker ut mig på soffan och avnjuter senaste avsnittet av denna eminenta serie.
goldrush

Under denna stunden skall omgivningen helst göra sysslor på annat håll förutom vid några tillfällen då jag ropar över Tess och mansplainar något om inkompetensen av Todds team eller hur bra Parker är eller hur skönt Tonys dredge-bygge är. Med påföljande blygsamma engagemang.

Sen åker jag till söder och antingen tränar om det är träningsdag, fixar lite hemma eller jobbar. På eftermiddagen åker jag och hämtar Danne och sen börjar själva lördagsbusinessen med alla tre pojkarna.

Denna gången begagnar vi lokala gräsknölen som betäckt med snö är fullt tjänlig som skidbacke för de mindre.

korv

Här grillas det korv.

fordon

Det blir såklart mycket ”leka bilar”. Nu senast så såg Danne på den eminenta serien Stora Maskiner (som Jesper tipsade om) och avsnittet om hjullastaren och hur de bytte skopan mot gafflar vilket den unga herren såklart också ville göra. Så jag fick svänga ihop gaffelliknande ur legolådan:

gafflar

Danne blev nöjd och lastade på en rulle papper.

Vid klockan åtta påbörjas läggningsproceduren och vid halv tio brukar alla sova. Inklusive minst en vuxen, ibland båda. I stort är Tessan en enastående flickvän men det är en helt annan grej att bli ihop innan man skaffar barn kontra att bli ihop när man har barn. Det är svårt att både sköta utfodring, diskning, konflikthantering, rättvis fördelning av leksaker, se till att paddorna är laddade, hålla hygienen över medel och samtidigt ge varandra uppskattande komplimanger, ha ett förföriskt leende på, kasta mystiska blickar och sexigt slicka sig om läpparna.

I helgen lagade jag panna-cotta till mig och Tess.

pannacotta

Skitenkelt:
Koka upp en liter grädde med 2-3 vaniljstänger och 2 msk stevia i. Låt det stå och småpyra ett par minuter. Sila och lägg i tio blöta gelatinblad. In i frösaboxen en timme. Leverera med hallon eller blåbär ovanpå.

Stevia är sött men höjer inte blodsockret så det är perfekt om man käkar LCHF och vill ha något smaskigt. Bibehållen ketos trots en stor mängd bär.

Under natten sover ibland Danne som en stock men ibland vaknar han fem gånger och det är olika ärenden varje gång, ibland är han rädd, har kräkts eller vill ha krubb. Ibland är sakerna lite mer lättlösta som tex: ”annan napp”. Dvs att nuvarande napp inte är tillräckligt god utan ska bytas mot en ny. En jättekul aktivitet att utföra halv fyra på morgonen. Senaste månaderna har han blivit lite mer av en finsmakare vad gäller nappar och det är noga med vilket tryck det är på nappen. Högst i kurs står ”panda-nappen” följt av ”kanin-nappen” och ”blom-nappen”. Jag har gjort så att jag köpt 5-6 förpackningar med nappar där jag stoppar in alla napparna så när ”ny napp” eller ”annan napp” larmet går så får han alla förpackningarna och kan plocka ut alla napparna och välja och vraka, sen lägger jag tillbaka dem i förpackningen igen. Funkar bra än så länge men det är väl bara en tidsfråga innan han genomskådar mitt upplägg.

Sen brukar han vilja att jag ligger på soffan bredvid och sjunger bä bä tills jag somnar. Det gör jag så gärna! Han kan själva sjunga första versen på blinka lilla stjärna!

Vid sex-sju vaknar Danne och vi drar igång Stadens Hjältar på datorn och en efter en trillar resten in och sätter sig i soffan. Tess eller jag brukar få sova till åtta sen är det frukostdags och kaffe.
bakar

Denna tiden på året blir det mest lek inne eller som här lite försenat pepparkaks-bak. Vid lunch åker jag och lämnar Danne till hans mamma. Resten av söndagen ägnas åt att jobba eller träna om det är träningsdag, som det var i söndags. Fett najs.

 

 

 

Kvällspromenad och älgar mitt i staden

slottet

Tess & jag tog en kvällspromenad och kollade efter najsa fotoställen. Den här bänken framför slottet skulle kunna bli bra tror jag. Kanske inte med en vidvinkel.

algar

Vidvinkeln passade däremot prima för att fota de häftiga älgarna vid Nybroplan. De var mycket ståtliga och väl värda ett besök. På Kungsan kunde man hyra skrillor och göra skidsko-business och vi la det i ”att-göra”-listan. Det var grymt länge sen jag åkte skridskor men är rejält sugen på att ta upp det igen. Jag är ju trots allt fd bandy-målis.