#32 Hej Fra!

Årets 32:a pass blev förlagt till den anrika FRA-öglan ute på Drottningholm – ja jag tackar!

Till min hjälp hade jag min bundsförvant växelhäxan.

Det bjöds på 4×4 intervaller i zon 4 (dvs över tröskeleffekten) och den korta rundan är som klippt och skuren för dylik övning. Man börjar vid kyrkan i svag uppför, perfekt att komma i rätt puls-/effektzon, sen är det bara att brassa genom kurvorna, missa bussen och hålla stumt hela rakan bort till ridskolan. En bra dag tar det 4minuter, idag tog det dryga 4min, typ 4:10-4:15. Men det kändes helt okej, cykeln är ju inget monster utan mer en bra träningshoj. Men gaffeln? Hur tänkte jag – allvarligt den ser ut som skit. Det tråkiga är bara att den är lackad i samma färg som ramen så det går inte att få fatt på någon mattsvart. Men det lutar åt en 3T så det matchar stolpe och styre. Eller kanske jag ska slänga på en vit som jag har…?

Titta vad fint det gick!

Annars är läget bara bra, ser fram emot fredag, mycket!

 

 

Publicerad: april 13, 2014 - Cykel, Intervall / Tempo, Växelhäxan - CAAD9an |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Skriv en kommentar |

FRA-öglan i solskenet

Två träningsdagar på raken? Jo jag tackar! Faktiskt mitt första riktiga träningspass på en växlad landsvägscykel. Jag har tagit 2-3 svängar innan med växelhäxan man mest för att rulla lite.

Det blev fyra intervaller, den första fram och tillbaka, de andra tre golfbanan – stallet.

De första två var dåliga och jag vet inte vad som var fel men jag fick varken någon fart (37-38km/h) eller puls, . Sen fick jag en tempocyklist en bit framför och det var en bra morot för snittet ökade till 41 på de sista två intervallerna. Jag körde bara ett varv som uppvärmning och det kanske var därför det gick lite trögt i början.

Cykelskrället är riktigt trevlig att cykla på.

 

 

Publicerad: maj 9, 2013 - Cykel, Växelhäxan - CAAD9an |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Skriv en kommentar |

FRA Fisrunda!

Senaste dagarna har jag inte känt ett dugg av knäet. Det hela verkar ha smält ihop över förväntan. Däremot har träningsmotivationen varit under nollan. Sjukgympan går lite halvhjärtat med några raska knäböj ibland och det är mer kaffe och en allmänt slapp inställning till typ…tja..va fan… vad pratade jag om… ja träningen?! ja.. njae… sådär va…

Kallt är det också jag har blivit alldeles fnasig i huden och så började skägget klia like klådan from hell, så jag rakade bort allting och där i spegeln stod han – en gubbe som såg ut som mig fast han hade blivit äldre och rynkigare än sist jag såg honom, suck. Han såg trött och lite sorgsen ut.

Det dåliga samvete sa att jag skulle ta växelhäxan och sagt och gjort. Den är ju rätt svart och jag klär i svart så vi passar bra. Men döm av mig förvåning när jag under en kort pissepaus lämnar den och ser:


Vesslan har tecknat pestdoktorn… :)

Det här verkar ju inte bra, bäst att ge sig hemåt. Knäet var lite stelt och något svullet men i det stora hela mycket bra!

Upplevelsen av att cykla växlat är: försiktigt positiv. Det är fint som ett midsommarligg att langa i elva-kuggen bak (jag har 11 va?) och damma på när det är lite nerför, och medvind. Snacka om att det hade varit gött att ha på tempohojen! Även om jag inte har någon större koll på reglage och sånt så känns bakväxeln helt brutalt bra. Den där tummspaken som skyfflar upp 5 spett åt gången är förträfflig. Braap, Brrap = hela kasetten. Ja asså jag är ingen fullständig växel-rookie, jag har ju 1 by 9 på en MTB även om jag bara använder den en gång om året, typ.

Nä nu ska jag göra ett tappert försök att hitta lite motivation med träningen. Panik-bantningen har gått bra. Vikten har knatat neråt ett par kilo så nu tänkte jag gå över till Flexi-fuel-prylen i takt med att träningen ökar. Egentligen handlar det bara om att göra en plan och följa den.Livsregel #19: Stick to the fucking plan.

Måste faktiskt säga att den där pappa-paniken är som bortblåst, det ska blir riktigt kul att få en kotte. Ettan verkar inte lida nämnvärt heller utan knallar omkring med sin lilla mage like a boss, i dag sänkte hon nästan en halv paket pepparkakor. Pepparkakor? Ja visst fan var det pepparkakor, kung Oscar dessutom (fick gå och kolla).

OCH ett ant+ chip till watt-mätaren är beställt! Efter att ha trålat runt på nätet efter ett ”AP2″ så hittade jag ett… hos ELFA! Asså tänk, det finns egentligen inget direkt hinder kvar från att sätta den i krysset och ha en ant+ kompatibel Monark. Folk kommer ju köa ända ner till Skanstull för att få köpa ett ex!

Men annars känns livet rätt bajs, faktiskt.

Publicerad: september 26, 2012 - Danne, Träning, Vanliga dagar, Växelhäxan - CAAD9an |

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

2 Kommentarer |

Cannondale CAAD9

Tada! Växelhäxan är klar och provad runt riddarfjärden! Det tog en jävla tid men jag har sugit länge på karamellen och tänkte fortsätta med det tills våren!

Efter lite trixande och pill så verkar det som att jag fick till växeljusteringen, den är tyst och det känns som den är väldigt dyr när man drar i spakarna. Men det är smutt att den skyfflar 3 växlar i taget åt ena hållet och 5 åt det andra (eller va? Visst räknade jag rätt?)

En pigg sida för glada dagar och omkörningar och en lite mörkare för dystra dagar. Det vore rätt ballt att måla halva ekrarna det är ju platta aeroekrar, men det kanske är lite väl ballt.

I morgon ska knäet opereras och tja det är väl som det är. Det är inte kul, speciellt inte för att det är lite av ”öppna och se”-varianten. Men träningen har gått mycket bra sista veckorna och jag körde 60min på 298watt för en vecka sen. Samma sak med det, jag ska köra 300 innan årsskiftet och sparade de sista så jag har ett bra mål under hösten. Men det känns kul, det är bra förutsättningar för en snabb rehab! Nu blir fokus på att gå ned i vikt typ en sådär 5-7kilo tänkte jag.

Mitten på augusti

Jag är ett vanedjur av sällan skådat slag. Äter samma pizza, samma indiska, samma hamburgare och har gärna enkla fasta rutiner. Ombyte? Inte för mig!

I mitten på augusti 2012 gav mina skor upp. De hade gäckat mig några veckor med ett hål i sidan där vatten och grus läckte in.

Men ingen panik här inte, helt lugnt tog jag fram mina reservskor som jag köpte för ett halvår sen, snörade på och livet fortsatte precis som vanligt. Vad jag ska köpa för nya reservskor? Ett par likadana såklart.

Projekt växelhäxan går framåt. Den kommer bli råsnygg. Campa-växlarna är på tok för snygga för mig.

Nu är tuberna limmade och frihjulsbodyn bytt till en campa-variant.

På 150ionde dagen återuppstånden
Min förträffligt braiga Mac Book Air av första generationen dog i vintras och jag gjorde ett tappert återupplivningsförsök med ett nytt batteri (batteriet svällde upp på den) med dåligt resultat. Det första batteriet vägrade den att hitta, inte heller i min polares så hittades batteriet, fick ett nytt, batteri #2. Det hittades och den fungerade väldigt sporadiskt och vid detta läget kom nya airen som jag köpte (och är supernöjd, bra skit).
Men den gamla låg där och blängde på mig och det störde mig så jag lyckades hitta ett beggat moderkort på nätet med löfte om att få skicka tillbaka det om det inte rockade.

Det rockade inte. Den hängde sig lite random efter 1-10 minuter och hittade inte heller batteriet.

Så döm av min förvåning när den för en dryg månad sen började se lite tjockare ut igen, jodå även batteri #2 hade börjat svälla, va fan är det för luffar-batterier egentligen?

Nu mer än en månad senare, (vilket är hiskeligt långt tid för att få ett nytt batteri, men det kvittade ju eftersom jag hade min nya) så fick jag ett nytt batteri och hör och häpna gott folk, men jacka in det och den funkade perfekt. Laddar och beter sig precis som den ska.

Frågan är bara vad jag ska ha den till nu? Ha på landet? Slänga ner i serverhallen och sätta upp en ”hipster-apache”? sitta-och-skita-dator?

Hejdå läsgaffel
Nu hade min läsgaffel till effektmätaren kommit och det sista skulle bara sys ihop. Dessvärre råkade jag blanda ihop output med spänningsmatningen så den funkade lite sådär. Sen när jag upptäckte det och ändrade till rätt så dog den och lämnade kvar en påtaglig lukt av kortslutning. Det är givetvis lite panik i faggorna när mirco-proppen är inkopplad i min nya fina mac. Ettan föreslog att jag skulle köra med den gamla macen, ingen dum ide.

Ettan som är det bästa och finaste jag vet och världens bästa människa hade fått en efterlängtad bok på fredagen och sen sitter hon och läser timme ut och timme in. Ibland i soffan, sen på balkongen, sen i soffan igen, sen i sängen, sen på balkongen och läser och läser och läser. För en stund sen var hon klar. Sen börjar hon på nästa bok. Helt otroligt, ni ska se henne – en riktig bokslukare.

Hej Ganglion!

Igår fick jag resultatet av magnetkameran. Eftersom alla doktorerna har åkt till golfbanan får jag vänta till 27:e innan jag får reda på om det ska opereras eller inte.

Men jag fick en PDF i alla fall:
”Ingen hydrops. Det finns ett litet tjockt stråk medialt om patella men dådet inte finns någon utgjutning i leden är fyndet svårvärderat. Ligamentapparaten u a. På lateralsidan ovan meniskplanet finns en långsträckt multiloberat ganglion, innanför tractus. I övrigt inget avvikande.”

Det verkar det ju som att det inte är helt i toppskick (gud hör bön). Cykeldoktorn sa att det kan ju vara ganglionen som ställer till det.

Vad i helvete är en ganglion?
I den moderna litteraturen dök ganglinonen upp först i boken ”Sagan om ringen” där den var en envis liten varelse med blank päls som gärna strök omkring bland hoberna. Snodde deras brudar. Skakade deras folköl. Petade på deras skärmar. Drog in grus i sängen. Slog dank. Punkade deras däck på bilarna. Kutta deras tung, Kissade i tanken eller bara satt och drällde nere i parken ofta tillsammans med PelleTheGoat.

Det verkar vara någon knöl med någon vätska i, det fattar även jag att den inte har valt det allra bästa stället att slå rot på även om det är på utsidan av knäet.

Annars finns det ju också ”litet tjockt stråk” på insidan av knäskålen, det kanske inte behövs? Vad vet jag?

Cykeldoktorn svarade ”njae” på min fråga om det går bra att cykelträna ”det kommer ju inte bli bättre” så jag tänkte harva vidare med core-träning, strecth och lättare tempo-träning så länge det känns bra. Två veckors träning gör kanske varken från eller till.


Köpte en jävligt snygg stolpe till växelhäxan. Halva nypriset. Allt gick att få till enligt bikefitten så nu är väl egentligen stora frågan om jag ska köpa Record eller Chorus?

Budgeten räcker till en Record om nuvarande kina-gaffel får sitta kvar. Men med Chorus kan jag köpa en fin 3T-gaffel också.

Det är väl lika bäst att slå till på Record, det är ju helst det jag vill ha. Sen får det bli lite kinaprylar som jag kan byta ut efter hand. Det blir nog inte så mycket cyklat på den ändå denna sommaren.

Växelhäxan!


Den mörka sidan…

…den ljusa sidan, den här tar man till högmässan utan att skämmas!

Nu ska jag mäta lite och se om det går att få till sittställningen enligt bikefitten. Även om den ser ganska låg ut så borde det funka.

Full fräs!

Ja det var snor snor snor i mängder som skulle fräsas ut! Inte nog med det, jag skulle även behöva fräsa till en bit till mitt 29er projekt som aldrig verkar bli klart, det har legat i träda sen förra midsommar då det såg ut såhär:

Men eftersom jag är lite piggar nu så tog jag en sväng till Dr Perras mottagning och med lite hjälp fräste klart fästet till bakhjulet och urtag för ett växelöra. Det känns bäst att ha ett bytbart växelöra.


Här! Glajjorna är bra så slipper man få alu i ögonen, i övrigt är de ganska fula.


Självaste Kungen hade sin bil inne på lite reparation. Rätt ballt! 1939a.


Ser den inte lite murken ut?

Sen dök växelhäxan upp, lackad och dekalerna skulle på. Hur svårt kan det vara sa jag och satte den ena svarta så snett att det inte ens på fyllan skulle se acceptabelt ut. KUK!

Den andra sidan blev dock bra. Men nu uppstod ett dilemma. Ska jag vänta tills jag fått en ny svart dekal eller ska jag damma på ett par vita eller ska jag rent av vara så hårdkokt att jag kör en svart och en vit. Macke, Olle och mwigle gjorde tummen upp men för att vara på säkra sidan checkade jag av med Andye först – det hela fick grönt ljus.


Det blev en svart sida


Och en vit sida, onda och det goda. Precis som jag.

Nu kanske du tycker att den matta lacken ser rätt blank ut men lugn, det ska på ett lacker matt klarlack, på fredag ska den vara klar. Ska bli skitkul. Nu behöver jag bara en växelgrupp och lite annat jox. Har du en Campa Chours/Record som ligger och skräpar så hör av dej.

På väg mot lackering…


Fick klibborna till CAAD9an i helgen och har lämnat den till Doktorinnan Åsa för langning till lackeraren.

Tänk såhär fast mattsvart med svarta dekaler. Ja hjulen ska såklart inte lackeras. Jag tror de vita ekrarna kommer ge en styvnad i penis-bäcken-pung regionen. Hjulen blev 9gr lättare efter att jag tog bort dekalerna. Kan bli så att det åker på ett par vita ”Cannondale” ovanpå klarlacken och ovanpå de svarta dekalerna.

Om någon är sugen på att sponsra mig med en Campa-grupp så hör av dej så får du adressen.