Semester alltså…

Den har legat och jäst under våren, drömmen om semester.

Förra sommaren var det mest flytt och stök. Året innan det massa jobb och året innan det minns jag inte riktigt men det var nog inte så att jag var ledig i någon större omfattning för det har känts som om det var tusen år sen jag hade en tjänlig semester.

Men helt plötsligt var projektet jag jobbar i produktionsatt, mailen tystnade, telefonen tystnade. Med hjärtklappning backade jag sakta från datorn och drog isär gardinerna och blickade ut över den verkliga världen. Skrämmande.

Påminde mig om första gången jag reste längre än grann-socken: då jag åkte till Bangkok och satt tre dagar på hotellrummet innan jag vågade mig ut. Sen förälskade jag mig i att resa. Och vintern bestod under många år av en rejäl resa och uppladdning i solen. Men nu var det flera år sen. Typ fyra.

Den yttre världen skrämde mig. Så till den milda grad att de första dagarna ägnade jag åt att koda ihop två appar som jag lurat på ett tag. Sen städade jag läggan och började beta av den där todo-listan man aldrig blir klar med. I ett svagt ögonblick var jag till och med på väg till någon affär för att köpa grönt att ställa på altanen men sen nyktrade jag till och öp öp öp vänta nu – vem kommer få ta hand om dessa växter om fyra veckor när det är torra bruna pinnar nedstuckna i några lådor?? Det blir jag det ja. Åhh vad fina föreningens gemensamma blommor är! Verkligen. Och någon annans problem dessutom. Dessutom verkar de inte dö som mina blommor alltid gör. Det duger gott att titta på dem.

Då kom jag på genidraget och slutade med kaffe och volia där pös all ork ur mig och kroppen intog någon sorts zombie-mode. Det blev lite väl mycket zombie-mode och jag kunde power-nappa 2-3 gånger om dagen och ändå stock-sova på natten. Idag testade jag att hälla i två koppar efter en veckas uppehåll. Blev lite piggare. Dock kommer jag nog fortsätta det kaffefria livet. Eller i alla fall hantera kaffe som sprit, något man dricker då och då. Rökheroinet kommer jag dock inte sluta med!

Ordet semester härstammar faktiskt från Gubben Noaks tid. Han byggde en stor jävla träbåt och det är en kvarleva än idag att på semestern bygga saker av trä.

Nuförtiden bygger man inte båtar till djur utan oftast bygger man altan på semestern. Generellt bygger man en för liten altan som man året därpå kan bygga ut med några kvadrat trall. När altanen blir för stor bygger man tak på den och det blir då ett uterum och vips står man där som en fåntratt – utan altan. Då får man invänta nästa semester för att anlägga en ny altan. Också för liten. Så man kan bygga på den nästa år. Ibland spårar detta ur och man gör en gigantisk altan, då kallas det dansbana. Dit kommer det både folk och dansband. Folk blir fulla, ligger, nya familjer bildas, de lämnar sina lägenheter och köper ett hus och börjar direkt bygga ny altan. Det är helt enkelt den tryckimpregnerade trall-jävlen som för utvecklingen framåt.

Nä här byggs ingen altan. Min tilldelade del av innergården är redan till 100% altanerad.

Däremot håller jag på och bygger en koja/skrivbord till Danne. För litet, så jag kan bygga till det nästa år.

Andra saker på min todolista jag avverkat:
– Köpa fiskespö- Köpa joggingskor
– Byte styre på Monkan

På min 39:e födelsedag så åkte jag och Celia till Grinda och myspyste.

grinda

One thought on “Semester alltså…

  1. Hej, vet ej om detta är rätta stället att kontakta dig men provar.
    Har en Cannondale bad boy tror jag lik den du har på bild lefty cx.
    Min kedja är slapp å förstår inte riktigt hur jag spänner den har kollat dina bilder men är lite rädd att paja något.
    Mvh
    Micke

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>