Thåström – Cirkus
Oj oj men oj oj vad det blev Happy Ending på helgen!
Inte nog med att 2×20 satt som en smäck så fick jag i elfte timmen tag på en ståplats till Thåströms premiärkonsert på Cirkus, typsikt sista-sekunden-fredde.
Hangaround köpte en ny Thåström-tissha och en fotograf från Aftonbladet ville ta ett kort på nya tröjan vilket Hangaround inte sa nej till, men givetvis har han sin urtvättade 10 år gamla ölspillartissha från “Det är ni som är konstiga och jag som är normal”-skivan, och ler stort med nya tröjan i handen.
Låtlistan
Gubben öppnade med Beväpna dig med vingar (precis som PL förutspådde) följd av Kärlek är för dom, Miss Huddinge Centrum -72 och sen minns jag inte ordningen men vi fick höra: Kriget med mig själv, S:t Anna Katedral, Maskinisten, Låt dem regna, Ingen neråtsång, En vacker död stad, Främling överallt, aldrig komma ner, Biografi och ett litet testamente, Samarkanda, Dansbandssångaren. Japp det var en lång konsert.
Som extranummer spelade han: Fan fan fan och Du ska va president och som extra-extranummer blev det: Rock’n roll är död och Sönder Boulevard.
Ja men det var bra som attans. Men under Dansbandssångaren så lät det som att Sven Joakim började grina och rösten darrade, i själva verket var han nog lite hes eller risig i halsen för den var inte alls så vass och knivskarp som den brukar vara under resten av konserten.
Men vad gör det, en dålig dag på jobbet kan väl alla ha. Ossler spelade gitarr och om jag inte är helt blind så stod Hell (Niklas Hellberg) från PLP och knapprade på en låda det stod Roland på, ur lådan kom olika oljud så antagligen var det Hell. Rösten lät bättre när han vrålade i lite och det gjorde han med jämna mellanrum.
Starkaste stjärnorna var självklart St Anna Katedral och givetvis Rock’n roll är död och Kriget med mig själv.
Håll till godo, här har vi St Anna och Kriget med mig själv!
Tveksam koreografi.
(No Ratings Yet)
Loading ...
60m@297w - FTP test
20min@85%+10min@110%
Live From The Field
Loading ...
låten ‘sluta när jag vill’ har gått på repeat sista dagarna. Den är i det närmaste fullkomlig. jag har aldrig fattat thåström, men alla jag känner är besatt av honom. Har ej ännu lyssnat igenom en enda hela platta, men gissningsvis gör jag det väldigt snart.
Jo Thåström har en förmåga att just få folk besatta. Man kan ju bli kraftigt anti bara “därför att”.
Men faktum är att Thåström är den absolut “största” Sverige någonsin kommer att ha. Musiken håller en sjukt hög nivå och 35 år sen starten bryter han ständigt ny mark och förnyar sig och levererar texter som håller toppklass.
Men sen är det nog så att för att musiken ska komma till sin rätt så behöver man ta den steg för steg. Vissa börjar i punken med Ebba i tonåren, andra via imperiet med texter mot krig och orättvisor, andra via de lite enklare nya låtarna typ “fan fan fan” inget krångel bara känslor som man kan känna igen sig i. Andra via något helt annat. Det är lite som att dricka öl. Man ska börja med det man gillar och inte med de knepiga ölen, och det finns mycket ganska knepig Thåström musik.
Låt mig återkomma med några sköna instegslåtar! :)